Igår var det klubbens egen tävling Täljemilen, i år också DM 10 km landsväg för distrikt södra Svealand (Södermanland, Närke, Västmanland och Värmland).
Det var soligt, kyligt och lite blåsigt och på plats joggade jag upp med Rickard innan jag placerade mig ganska långt fram i starten. starten gick och jag blev omsprungen av en massa löpare och jag förivrade mig inte då första kilometer går lite uppför.
 |
| Dags för start. Foto: Magnus Ljung, Enhörna IF |
Jag hade en förhoppning om att springa under 39 minuter men var inte säker på hur mycket motvinden på andra halvan av varvet skulle påverka. När startrusningen lagt sig hamnade jag tillsammans med Jan Johansson från Löparklubben Nyköping Runners, en M55-löpare som var snabbare än jag på Påsksmällen i våras och vi växeldrog nästan hela loppet.
 |
| Jag och Jan Johansson, LK Nyköping Runners strax innan halvvägs. Foto: Magnus Ljung, Enhörna IF |
Första varvet kändes bra, passerade 5 km på 19:36 på egen klocka, snabbare enligt skylten, och började inse att sub39 skulle bli svårt. Även om det inte var så tuff motvind så påverkade det ändå lite. Banan innehåller en liten backe på den första och den sjätte kilometern och kilometer fem och sex blev mina långsammaste på 3:58 och 4:02 och där försvann väl målet. Jan och jag kom ikapp och passerade 2-3 löpare och ingen kom bakifrån och sprang om oss på hela loppet. Extra nöjd är jag hur jag sprang den sista delen av loppet. Jag drog vår lilla klunga från ca 7 km och nöjde mig inte med att återigen springa på en tid på låga 39 utan försökte verkligen utmana sub39 hela vägen.
Jag tittade på klockan vid 8km-skylten men hade vissa problem med matematiken och kunde inte riktigt räkna ut vad jag behövde springa på för att klara målet. Vid 9km-skylten lyckades jag i alla fall räkna ut att jag hade 3:49 på mig, om den nu stod rätt placerad, och jag gav mig själv chansen, sprang ifrån mitt sällskap och började jaga ikapp löparen framför mig. Innan 90-graderssvängen in på upploppet kollade jag på klockan och såg att det bli väldigt tight men jag pressade på hela vägen in över mållinjen och stängde av klockan några meter efter på 39:03 och trodde kanske att jag klarat målet ändå.
 |
| Målgångsgrinet, Foto: Magnus Ljung Enhörna IF |
Jag sprang sista kilometern på 3:42 enligt klockan men bommade sub39 ändå då tiden blev 39:02 men det var på km fem och sex jag bommade det, inte på den sista kilometern. Jag gjorde också ett rookiemisstag i början, startade klockan när jag passerade startlinjen, inte vid skottet, ingen matta (bara bruttotid) så det kostade mig ett par sekunder. Jaja, lite mindre blåst, nettotid på loppet och aningen mer pannben och mod halvvägs och tiden hade blivit 38:59 men hade jag varit nöjdare för det? Tveksamt. Nu blev det min 23:e mil sub40 och som formen varit länge nu kommer jag inte vara missnöjd så länge jag håller mig på rätt sida den gränsen.
Jag är nöjd med både hur jag sprang loppet, offensivt, precis som på Påsksmällen i våras, jag är också nöjd med hur jag sprang löptekniskt, Jag använde mig av alla "nycklar" jag lärt mig på Fredrik Zilléns onlinekurs (som jag i övrigt rekommenderar), var lite mer framåtlutad i hållningen och sprang mer avslappnat i överkroppen och behövde inte kämpa så mycket för att hålla farten, kände att jag kunde använda olika "knep" för att öka farten när jag ville det.
Tiden räckte till DM-guld, vi var fyra M50 i startlistan, tre kom till start och alla sprang sub40, 39:02 är årsbästa och också ett treårsbästa. Säsongen 2020 sprang jag Långlöparnas kväll på 37:00 och en intern klubbtävling på 10000m bana på 37:43. Sedan kom pandemin och senast jag sprang Täljemilen hösten 2022 klarade jag inte "ens" sub40 utan sprang på 40:28.
Pulsmässigt borde jag kunna pressa mig lite hårdare men kanske har min maxpuls och trösklar sjunkit lite? Nu snittade jag 179 i puls och maxade 188. På 5000m bana i september snittade jag 181 och maxade 191. På Aktivitustestet i december 2021 var min anaeroba tröskel 185 bpm, på löband men kyla påverkar ju pulsen och det här ju ingen exakt vetenskap heller.
Fullständiga resultat här.
Starkt lopp av dig och skönt att du kunde hålla fokus hela vägen vilket är det svåraste mentalt om orken tryter! mvh Peter
SvaraRaderaTack Peter! Ja, milen är ganska svår under andra halvan och det är lätt att bli lite för bekväm. Av de tre millopp jag sprungit i år är jag ganska nöjd med hur offensivt jag ändå sprungit på åtminstone två av dem, att inte nöja mig, utan att verkligen försöka springa så hårt som möjligt, också där det är som jobbigast mellan km 6-8 ungefär.
RaderaBra jobbat Staffan!
SvaraRaderaVore kul att läsa mer om hur du jobbar med den framåtlutande hållningen.
Vilka skor sprang du i och hur kändes de?
Hej Tore! Jag har varit intresserad av löpteknik länge och försökt gå olika kurser och övat olika saker själv. Fredrik Zilléns onlinekurs som jag skrev om gav väldigt konkreta och bra tips, inte minst vad gäller att tighta till armföringen och ha händerna nära bröstkorgen, vilket "automatiskt" leder till att man blir lite mer framåtlutad, jämfört med om händerna är längre ut från kroppen. "Fram med höften"/"upp med höften" är ett annat vanligt råd som jag alltid haft lite svårt att veta vad det faktiskt innebär men på den här kursen blev det tydligare vad som avses, liksom ett par andra väldigt visuella ledtrådar som hjälper till med avslappning, lite svårt att förklara men jag har ibland en tendens att bli lite sittande och tilbakalutad i steget, speciellt när jag blir trött, men nu har jag en "verktygslåda" med saker att ta till för att förhindra det.
RaderaJag sprang i Nike Vaporfly version 3, en sko jag tycker passar mig väldigt bra och som påminner en del om min favorit Nike Vaporfly 4% som inte finns längre men som var en modell jag tyckte väldigt mycket om.