Coop Eskilstuna Runt 10 km - 39:20 och plats 14/110 män

Dags för ännu en tävlingsrapport och denna gång ifrån ett lopp jag inte sprungit förut. Jag stod över klubbens 5000m-tävling i veckan och agerade funktionär och varvräknare då jag ville prioritera ett millopp efter förra veckans 18:32 på Sommarspelen 5000m. 

Att jag valde att åka till Eskilstuna berodde på att, 1. Eskilstuna är väldigt platt, och 2. Är nära och ta sig till, och, 3. Roligt att springa ett lopp jag aldrig sprungit förut.

Jag hade sett på bankartan att 5km-varvet runt ån och stadsparken i Eskilstuna innehåll nästan 20 rätt skarpa kuvor, främst på den övre första halvan av varje varv men jag var ändå full av självförtroende och motiverad att för första gången sedan 2020 igen ta mig under 39 minuter. 

Jag ställde mig långt fram i starten och undvek helt helt trängsel på cykelbanan och startade som tänkt i runt 3:50 min/km och tyckte sedan jag sprang ganska jämnt men visst fick jag bromsa runt många hörn, på sina ställen var det också lite löst grus i hörnen och dessutom blåste det ganska mycket. Det blev jobbigt ganska tidigt, redan runt 3 km och fem km passerades på 19:36 vilket var ganska mycket långsammare än jag hoppats på, men åter till det där med att springa jämnt för samtliga km mellan 3-9 sprang jag strax under fyrafart (3:58-3:59-3:57-3:58 4:03-4:00-3:59) ju var långsammare än jag tänkt mig och långsammare än jag tränat för på nyckelpassen på sistone, ibland visade klockan 3:50-fart men lika ofta långsammre fart. 

Kanske blev jag lite uppgiven på andra halvan när jag insåg halvvägs att det skulle bli tufft att ta mig under 39 minuter idag också men jag gjorde ändå så gott jag kunde och det innebär att jag tog in och gick förbi på de 3-4 löpare jag hade framför mig och istället för att lägga mig i rygg. 

Även om höjdkurvan visar att banan faktiskt gick lite uppför km 3-4 och 8-9 så kändes det inte av lika mycket som alla tvära svängar. På den sista kilometern sprang jag om ytterligare ett par löpare jag haft en bit framför mig hela loppet med ca 500m kvar innan jag sedan var tvungen att skrika ett högt "HEJ" till en kvinna som korsade banan precis framför mig och det var nära att vi krockade. Sedvanlig hård spurt de sista hundratalet meterna utan någon mer framför mig och jag stängde av klockan på 39:21 i mål. Pustade ut en kort stund i målfållan innan jag hämtade min ryggsäck och den mycket generösa goodiebagen - klart mer generös än den man får efter Stockholm Maraton (!) p g a alla sponsorer, och direkt joggade ner den dryga kilometern till tågstationen och tog ett tåg hem 25 minuter efter målgång. 

Efteråt känner jag mig ändå rätt så nöjd med insatsen. Jag missade mitt mål sub39 igen trots att jag objektivt absolut ska klara det efter 5 km på 18:32 men det är inte så enkelt och jag är fortsatt optimistisk om att jag ska kunna springa lite fortare på klart snabbare Täljemilen om en dryg månad, om förutsättningarna är de rätta då och jag får träna på bra fram tills dess. 

Detta var 27:e gången jag sprang milen sub40 sedan 2010 där jag också haft tre lopp långsammare än så. 

Fullständiga resultat här. Kanske kommer det åldersindelade resultat, det finns för tidigare lopp men jag vann min åldersklass klart, samtliga löpare framför var klart yngre än jag, tre födda på åttiotalet och resten från 90-eller 00-talet. Loppet vanns för övrigt av världsmästaren i orientering Martin Regborn på snabba 29:51 så han klarade uppenbarligen att springa snabbt i kurvorna.

Bilder från loppets Facebooksida.

Race Report Semesterloppet Mariefred 10 km - 39:41 och plats 16/150 herrar

I lördags sprang jag ett lopp igen, Semesterloppet 10 km i idylliska grannbyn Mariefred, känt för Gripsholms slott bland annat. Det här loppet, som jag aldrig sprungit tidigare trots att det är så nära, var inget prioriterat lopp utan något jag ville springa för att det är roligt och jag hade heller inte gjort några speciella förberedelser även om dagarna innan p g a livet innehåll lite extra vila. På tävlingsdagen var det överraskande varmt trots att vädret hade slagit om med kraftigt regn kvällen innan, dessutom blåste det rejält i Mariefred, upp till tolv sekundmeter i byarna. Starten gick ifrån byns centrala torg och jag stod ganska långt fram och kom iväg bra, Banan gick svagt uppför första kilometern för att sedan gå brantare uppför i en lång backe på den andra kilometern och farten var lite över 4 min/km. Den tredje kilometern gick sedan lika mycket utför igen och dessutom fick vi en del medvind och den avverkades på 3:50. Vi kom tillbaka till torget där starten gick och banan blev lite knixigare med många skarpa kurvor, något som hela banan bestod av. Bort från centrum igen fick vi återigen lite medvind och jag passerade 5 km på strax under 20 minuter. Det var glest mellan löparna efter att 5 och 10 km-banorna delat på sig. Sex km passerades på strax över 24 minuter på min klocka och här kom banans tuffaste parti, en ganska brant och lång backe och och klockan visade strax under 5 min/km på krönet, men återigen följde en längre utförslöpa efteråt. Ansträngningen var hög trots den måttliga farten och jag trodde inte jag skulle klara att springa under 40 minuter i blåsten på den här knixiga banan.

Vid sju km låg jag tidsmässigt en del efter sub40 efter den långsamma backen men trots att avslutningen på loppet tillbaka in mot centrum bjöd på tuff motvind längs strandpromenaden så sprang jag bra och måste ha tjänat in tid de sista två kilometerna. På den sista kilometern med ungefär 600m kvar till mål, blev jag omsprungen av Henrik Sandén från Strängnäs Löparklubb och jag ökade farten ganska rejält i ett försök att hänga på, vilket jag inte riktigt lyckades med. Jag kom dock ikapp och förbi två löpare som jag haft framför mig en stor del av loppet och när jag svängde in på den smala gågatan med gatsten, som var kantat av publik så insåg jag med ett par hundra meter kvar att springa att jag skulle fixa sub40 då jag hade cirka en minut på mig. Det var ganska häftigt att springa på den smala gågatan i för mig hög fart och de täta publikleden gjorde att det kändes som om jag sprang riktigt snabbt, det var bara tur att inget barn eller annan åskådare korsade gatan och kom i vägen. Efter en sista spurt tvärs över torget gick jag i mål på 39:41 och en sextonde plats av 150 herrar som sprang 10 km. 

30 meter kvar till mål fotat av hustrun som följde med som support idag.

Jag har lovat mig själv att numera aldrig vara missnöjd så länge jag klarar sub40 på milen och eftersom jag trodde att jag inte skulle fixa det idag så blev det istället en positiv överraskning att marginalen blev så stor till slut. Jag hade liksom flera andra 9,9 km på Garmin men tror inte banan är för kort, utan trängsel kunde jag springa närmaste väg hela tiden. Efter en nerjogg runt Gripsholms slott blev det lite mysigt häng tillsammans med andra löpare på torget i väntan på prisutdelning innan hemfärd. 

Det här loppet som sprungits sedan 1993 skulle gått för sista gången i år men nu verkar det som om loppet ändå får en fortsättning och det är positivt. De här små loppen är mysiga och trots att banan både är knixig med en del kupering och med både gräs- grus-och asfaltspartier så är en kombinerad lopp-och Mariefredsutflykt något jag verkligen rekommenderar till alla som har möjlighet. Möjligheterna till en trevlig fika i idylliska omgivningar är i princip oändliga i Mariefred! 

Resultat här. 

Medaljselfie

Race Report Täljemilen 2023 - 39:02 och VDM-guld i M50

Igår var det klubbens egen tävling Täljemilen, i år också DM 10 km landsväg för distrikt södra Svealand (Södermanland, Närke, Västmanland och Värmland). 

Det var soligt, kyligt och lite blåsigt och på plats joggade jag upp med Rickard innan jag placerade mig ganska långt fram i starten. starten gick och jag blev omsprungen av en massa löpare och jag förivrade mig inte då första kilometer går lite uppför.

Dags för start. Foto: Magnus Ljung, Enhörna IF

Jag hade en förhoppning om att springa under 39 minuter men var inte säker på hur mycket motvinden på andra halvan av varvet skulle påverka. När startrusningen lagt sig hamnade jag tillsammans med Jan Johansson från Löparklubben Nyköping Runners, en M55-löpare som var snabbare än jag på Påsksmällen i våras och vi växeldrog nästan hela loppet.

Jag och Jan Johansson, LK Nyköping Runners strax innan halvvägs. Foto: Magnus Ljung, Enhörna IF

Första varvet kändes bra, passerade 5 km på 19:36 på egen klocka, snabbare enligt skylten, och började inse att sub39 skulle bli svårt. Även om det inte var så tuff motvind så påverkade det ändå lite. Banan innehåller en liten backe på den första och den sjätte kilometern och kilometer fem och sex blev mina långsammaste på 3:58 och 4:02 och där försvann väl målet. Jan och jag kom ikapp och passerade 2-3 löpare och ingen kom bakifrån och sprang om oss på hela loppet. Extra nöjd är jag hur jag sprang den sista delen av loppet. Jag drog vår lilla klunga från ca 7 km och nöjde mig inte med att återigen springa på en tid på låga 39 utan försökte verkligen utmana sub39 hela vägen.

Jag tittade på klockan vid 8km-skylten men hade vissa problem med matematiken och kunde inte riktigt räkna ut vad jag behövde springa på för att klara målet. Vid 9km-skylten lyckades jag i alla fall räkna ut att jag hade 3:49 på mig, om den nu stod rätt placerad, och jag gav mig själv chansen, sprang ifrån mitt sällskap och började jaga ikapp löparen framför mig. Innan 90-graderssvängen in på upploppet kollade jag på klockan och såg att det bli väldigt tight men jag pressade på hela vägen in över mållinjen och stängde av klockan några meter efter på 39:03 och trodde kanske att jag klarat målet ändå. 

Målgångsgrinet, Foto: Magnus Ljung Enhörna IF

Jag sprang sista kilometern på 3:42 enligt klockan men bommade sub39 ändå då tiden blev 39:02 men det var på km fem och sex jag bommade det, inte på den sista kilometern. Jag gjorde också ett rookiemisstag i början, startade klockan när jag passerade startlinjen, inte vid skottet, ingen matta (bara bruttotid) så det kostade mig ett par sekunder. Jaja, lite mindre blåst, nettotid på loppet och aningen mer pannben och mod halvvägs och tiden hade blivit 38:59 men hade jag varit nöjdare för det? Tveksamt.  Nu blev det min 23:e mil sub40 och som formen varit länge nu kommer jag inte vara missnöjd så länge jag håller mig på rätt sida den gränsen.

Jag är nöjd med både hur jag sprang loppet, offensivt, precis som på Påsksmällen i våras, jag är också nöjd med hur jag sprang löptekniskt, Jag använde mig av alla "nycklar" jag lärt mig på Fredrik Zilléns onlinekurs (som jag i övrigt rekommenderar), var lite mer framåtlutad i hållningen och sprang mer avslappnat i överkroppen och behövde inte kämpa så mycket för att hålla farten, kände att jag kunde använda olika "knep" för att öka farten när jag ville det. 

Tiden räckte till DM-guld, vi var fyra M50 i startlistan, tre kom till start och alla sprang sub40, 39:02 är årsbästa och också ett treårsbästa. Säsongen 2020 sprang jag Långlöparnas kväll på 37:00 och en intern klubbtävling på 10000m bana på 37:43. Sedan kom pandemin och senast jag sprang Täljemilen hösten 2022 klarade jag inte "ens" sub40 utan sprang på 40:28. 

Pulsmässigt borde jag kunna pressa mig lite hårdare men kanske har min maxpuls och trösklar sjunkit lite? Nu snittade jag 179 i puls och maxade 188. På 5000m bana i september snittade jag 181 och maxade 191. På Aktivitustestet i december 2021 var min anaeroba tröskel 185 bpm, på löband men kyla påverkar ju pulsen och det här ju ingen exakt vetenskap heller.

Fullständiga resultat här. 

Race Report Långlöparnas kväll 10000m Stockholms Stadion 2023 - 39:17,96 och plats 10/30 i första heatet

Kom tidigt till Stadion innan loppet då jag jobbade hos kund centralt i city och bytte om där. Tog det lugnt på läktaren ett tag och pratade med några andra löpare innan jag hämtade nummerlappen och joggade upp lugnt ett par kilometer, på Stadions banor då jag sprang i första heatet. Bytte sedan till Vaporfly och körde några stegringslopp och lite tänjningar. 

Vid start placerades jag längst in på bana ett och kom iväg som jag ville, det blev bara lite trippande genom första kurvan när startgrupperna gick ihop. Den befarade trängseln uteblev då "bara" 30 löpare av 42 anmälda i första heatet kom till start. 

Direkt bildades tre distinkta grupper, en sub38-grupp med hare längst fram som jag hängde på något varv i början innan de sakta gled iväg, en andraklunga med 3-4 löpare anförd av mig och en större sub40-grupp lite längre bak. Ganska snabbt blev min grupp en duo bestående av mig och FK Studenternas Malin Gibrand som låg i min rygg upp till någonstans mellan 3000 och 4000m innan hon tappade lite och försvann bakom mig. 

Jag och Malin Gibrand någonstans under den första tredjedelen av loppet. 

Jag hade klockan på läge "banlöpning" med autolap på 400m och fick exakta varvtider och ihop med den aktiva speakern så var det inga problem att hålla redan på varven eller hur långt det var kvar. 

Känslan var stabil och bra upp till åtminstone 3000-4000 m och jag sprang alltså solo precis hela loppet. Efter ca 4000 m började jag tappa lite men det kändes inte som läge att springa på lite mera. Jag ville springa varvtider på 93-94 sekunder men nu blev varvtiderna 95-96 sekunder under flera varv (96 sekunder är 4 min/km). 

Klockan visade 19:42 vid passering 5000 meter och jag började inse att det skulle bli hårt att komma under 39 minuter. Jag sprang om någon enstaka tröttnande löpare och började varva några längre bak i fältet men hade aldrig kontakt med någon framför och den lätta motvinden på bortre långsidan började kännas jobbig. Med drygt en kilometer kvar blev jag omsprungen för första gången då vinnaren (37:19) varvade mig. Haren för sub 38 (37:49 i mål) sprang sedan om mig med exakt 1000 m kvar. Jag gjorde ett försök att öka kadensen och ta rygg med krafterna tröt och han gled iväg fast det inte såg ut som att han sprang fort. Det blev ändå en fartökning sista kilometern (3:43) med två 94-varv innan jag som vanligt kunde öka farten ganska rejält på sista varvet, om än inte i lika hög fart som tidigare år, med ett sista varv på 82 sekunder. Tog ut mig och sprang hela vägen över mållinjen innan jag stängde av klockan, lite illamående. 

Kilometertider från Strava: 3:55, 3:55, 3:58, 3:55, 3:59, 3:57, 3:58, 3:59, 3:58, 3:43.

Efteråt stannade jag bara en kort stund då jag skulle med ett tåg så det blev väldigt kort snack med andra löpare, skobyte och en för snabb nerjogg från Stadion via Sturegatan och kontoret i stan för att hämta jobbkläder och dator och sedan stressa till tåget. Att klara av logistiken med löparrygga och två andra väskor, jobbkläder och dator och få med mig allt till rätt plats och med hem var nog en större prestation än löpningen i sig, men jackan glömde jag på kontoret så helt lyckades jag inte med logistiken heller :)

Direkt efter loppet var jag lite missnöjd med att jag bara sprang ett par sekunder snabbare än kuperade Påsksmällen i april trots ganska bra kvalité i träningen sedan dess men kanske har min volym varit lite för låg under april och maj. Samtidigt som Malin Gibrand sa till mig efter loppet när hon tackade för hjälpen att dra: "I backarna får man ju vila utför, det får man inte här" och det kanske ligger lite i det. Jag snackade också kort med John Kingstedt som sa att om man inte har dagen så kan bana vara tufft.

Jag snittade 90% av maxpuls med en topp på 95% i slutet, det kändes väldigt lätt i början och blev sedan sakta jobbigare. Ansträngningen var sakta ökande hela vägen som den ska vara och det var ganska flåsigt från 6-7 km in i mål men jag vet inte riktigt om det var jobbigast för flåset eller benen, mera flåset idag tror jag, och jag kunde inte pressa mig mer och det var lite blåst som störde. Jag är inte bättre än så här just nu men jag är stabil på låga 39 och tycker nog jag är ganska bra ändå. 

Mina tre senaste millopp har nu gått på 39:23, 39:20 och 39:17 så det går åt rätt håll men väldigt långsamt :) 

Behöver någon en hare som springer en mil oberoende på kupering, underlag och väder i 3:56 min/km så hör av er :)

Fullständiga resultat från alla heat här. 

En förlorad månad?

Onsdagen efter Påsksmällen fick jag väldigt ont i halsen och sedan följde en dryg veckas förkylningsuppehåll och ytterligare några dagars uppstart med korta, lugna distanspass och restsymtom med lätt snuva satt kvar ytterligare några dagar. Sådant sätter direkt spår i träningsdagboken och effekten på volymen blir ännu större då jag inte springer långpass så ofta just nu och volymen därför redan är begränsad. 

Vi närmar oss slutet av april och hade jag förberett mig för Stockholm Maraton hade siffran i träningsdagboken visat över 100 sprungna mil i år, nu ligger den istället strax under 80 mil för året. Annan träning förutom löpning är också helt obefintlig så antalet tränade timmar är också väldigt lågt. Men, jag håller ändå igång med ca 20 sprungna mil per månad (en gång i tiden var 20 mil på en månad en riktig drömgräns att nå). Jag springer ogärna mindre än 15 mil en månad, en siffra jag når även denna månad som annars kan tyckas förlorad ur träningssynpunkt, men det är ändå en siffra som visar att jag i genomsnitt springer en mil varannan dag och någonstans är det också lite intressant att se hur lite det går att träna utan att tappa i form/kapacitet. Det finns studier som visar att man, i alla fall under kortare perioder kan träna förvånansvärt lite utan att tappa i kapacitet. Det är lätt att bli hemmablind när man ser ens löparkompisar stadigt springa veckor på 10-12 mil och tycka att man själv knappt tränar alls. 

Det är inge självändamål för mig att springa så lite som möjligt men vid sjukdom är träning inte så mycket att fundera på. Den 25 maj ska jag springa Långlöparnas kväll (LLK) 10000m på Stockholm Stadion. Ambitionen är att springa något snabbare än jag gjort på mina två senaste millopp, Kungsholmen Runt maj 2022 och Påsksmällen april 2023, 39:19/39:20. Jag skulle vilja springa under 39 minuter nu, för att visa att det går åt rätt håll och på ett flackt banlopp borde jag kunna springa 20 sekunder snabbare än på en kuperad mil på blöt grusväg. 

På vägen dit har jag nu tre hela träningsveckor på mig att förbereda mig och utmaningen blir att inte försöka träna ikapp det jag tappat i april, om jag nu tappat något. Jag funderar mellan tre kvalitétspass per vecka eller att försöka tillfälligt höja volymen någon av veckorna, det borde i så fall ske första eller andra veckan i maj för att ge effekt. När det gäller intensiteten tror jag på att höja volymen kvalité snarare än att köra väldigt hårda kvalitétspass. Förmodligen är två tröskelpass med bra volym och ett mera begränsat pass i överfart (jämfört med milfarten) per vecka det bästa alternativet.

Skulle jag inte förbättra mig på LLK är det inte hela världen och numera kommer jag vara hyggligt nöjd så länge jag fortsätter springa milen sub40 men visst vore det roligare att se en liten förbättring. Kommer den inte på LLK så hoppas jag också på att springa Söder Runt för första gången i juni. Det går veckan efter Stockholm Maraton och därför har det inte blivit av att jag sprungit det tidigare. 

Race Report Påskmällen Enhörna april 2023 - 39:20 och 22:a plats (3:a i M50)

Annandag Påsk betyder traditionsenligt Enhörnas klassiska tävling Påsksmällen som i år arrangerades för 45:e gången. En mysig och familjär lite mindre löpartävling, som dragits med lägre deltagarantal i flera år, jämfört med när Enhörna var en av landets ledande långdistansklubbar på andra sidan millennieskiftet och jämfört med före pandemin. Ett problem som många mindre lopp ute på landet har, tyvärr för de kan vara väl så trevliga och roliga som de stora arrangemangen.

Soligt väder, dock lite blåst som störde men fina förhållanden. Under uppjoggen märkte jag att grusvägen (som halva banan består av), var bitvis rejält blöt och geggig/sugande i skuggan efter den sena våren, och inte minst den berömda "grisbacken" en halv kilometer från varvning och mål var riktigt tungsprungen. 

Kom iväg utan att förivra mig men sprang ändå den snabbaste kilometern i startrusningen men tyckte det kändes tungt ganska tidigt och att asfaltspartiet på andra kilometern inte alls kändes så lätt som det "borde". Kanske skulle jag tagit det ännu lugnare första kilometern. Hade ganska negativa tankar i början och ansträngningen var hög men efter 3-4 km på det kuperade och blöta gruspartiet började det kännas bättre. Jag hade sällskap med trevliga Patrick Pring Tullinge Friidrott, som jag känt i många år från jogg.se. Han sprang konsekvent ifrån mig utför medan jag kom ikapp och ibland förbi uppför. Jag försökte springa på ansträngning och springa snabbt utför, vilket jag inte är speciellt bra på, och ta det lite lugnare uppför med lite högre stegfrekvent och lite kortare steg, men sprang ändå ifatt de flesta uppför. 

Strax innan varvningen halvvägs. Klassvinnaren i M50 från Nyköping till vänster, Patrick från Tullinge, undertecknad och Mikael Grip, Tjalve friidrott/Spring LFA till höger, synkad hällandning på tre av oss. Foto: Magnus Ljung

Vi passerade halvvägs på ca 19:30 i en liten klunga, bakom mig på bilden ligger också klubbens duktiga paraidrottare Victor. Tappade sedan lite fart på andra varvet med en sjunde km på 4:10 uppför och en åttonde på 4:02 men flera andra hade det kämpigt också. Klass-segraren i M50 sprang ifrån klungan efter varvning men in på gruspartiet igen var jag, trots att jag var rejält trött, stark och avslutade med två km på 3:47 på klockan inklusive den jobbiga "grisbacken" andra gången. Jag hade på förhand lovat mig själv att verkligen ta ut mig de sista ca 400m flack löpning in mot mål när jag väl kommit uppför sista backen och det gjorde jag. Jag hade tyvärr ingen rygg att jaga inom rimligt avstånd framåt men tryckte på rejält sista biten och klockan visade 2:49 min/km på de avslutande elva sekunderna och 60m efter att klockan gått över 10 km och jag var riktigt trött i mål. 

Här är det ca 300m kvar till mållinjen. Foto: Magnus Ljung.

Jag tycker jag disponerade loppet bra och att detta ganska väl speglar kapaciteten just nu även om sub39 borde vara görbart på en flackare, torr bana på asfalt. Jag prickade nästan på sekunden tiden från Kungsholmen runt förra året men värderar detta klart högre då banan är så kuperad och var extra tungsprungen i år. 

Detta var femte gången jag sprang Påsksmällen och jag tar med mig att nu sprang snabbare än jag gjorde på min första Påsksmällen 2011, då 39 år gammal då jag sprang på 39:33. Övriga resultat är 38:55 2012 (samma vår som jag senare sprang min första sub3 i Stockholm), 37:15 2014 (fortfarande landsvägspers) och 38:15 2019.

Nu väntar några lugna distanspass innan jag tar sikte på Långlöparnas kväll på Stockholms Stadion och 10000m 24 maj.

Fullständig resultatlista finns här. 

Foto: Privat

Race Report Varvetmilen Södertälje - 37:30 och plats 18

Det blev aldrig något Stallarholmslopp förra helgen, fick inte ihop logistiken utan ställde istället om siktet mot helgens betydligt flackare Varvetmilen i Södertälje och ett sista försök i år att springa milen under 38 minuter. 

Jag hade tagit det extra lugnt med träning i veckan och hade en bra känsla i kroppen. Södertälje bjöd på idealiskt, kyligt väder med sol och bara en svag bris. 

Träffade flera löparkompisar på plats och joggade upp längs banan med Gabriel och tog sedan plats långt fram i startfållan. Kände mig ovanligt lugn och samtidigt fokuserad istället för nervös och olustig vilket är vanliga känslor för mig i starten på lopp. När Kent och Jakob försvann direkt i starten framför mig fast jag höll 3:30-fart så bromsade jag mig själv och såg till att hamna runt 3:50-fart istället fart då första kilometern också gick svagt uppför. Fältet spreds ut ganska fort och efter den första kilometern fick jag springa själv. Jag höll jämn fart och hade en bra känsla tidigt i loppet, jobbigt flåsmässigt men benen var fräscha och inte alls tunga så tunga som jag ofta upplevt i höst. Kilometerpipen på klockan kom hela tiden efter skyltarna första varvet men farten var hela tiden där jag ville ha den. Banan var riktigt snabb, efter första kilometern var det väldigt lättsprunget, inte minst andra halvan av varvet där den svaga vinden också kom i rygg. 

Passerade 5 km på 18:45 på min egen klocka och redan här hade jag en känsla av att det skulle gå vägen idag att springa sub38. Andra varvet blev händelselöst, jag passerade en löpare på den sjätte kilometern. Hade Kent ca 70 m framför mig men tog inte in något, tvärtom försvann han iväg på andra varvet. Stärkte mig själv med att jag inte tappar 3 sek/km på andra varvet och fokuserade mest på att inte spänna mig. Tilltagande trötthet såklart och jobbigare flåsmässigt såklart men samtidigt insåg jag att det fanns en chans att gå under också 37:30 med ca 3 km kvar vilket motiverade ytterligare. Försökte springa lite "större" i slutet och inte spänna mig men benen började bli tunga med knappt 2 km kvar. Försökte mig på en långspurt med ambitionen att ta ut alla krafter och jag tog in på en kille med långtights och röd tröja och i början på den sista kilometern passerade jag honom men han svarade ganska snabbt och gick om mig igen och fick en lucka på ett par meter. Tog i det jag hade och speciellt efter sista 90-graderskurvan på upploppet i svag motvinden så tog jag ut det allra sista och stängde, verkligen helt slut, av klockan ett par sekunder senare. Den officiella tiden blev sedan 37:30, jäklar missade målet med en sekund men sprang å andra sidan båda halvorna helt jämnt :)

Efter backiga Stallarholmsloppet två gånger på 38 och ett misslyckat banlopp på 38 i somras som enda millopp så känns det därför bra att för första gången sedan 2014 vara tillbaka på 37 minuter igen i säsongens sista tävling och det med bred marginal! 

Jag har faktiskt bara sprungit milen snabbare två gånger, 36:44 på LLK 2014 och klart backigare Påsksmällen 2014 på 37:15.  Kul att träffa Gabriel, Kent, Jakob, Hiding, Mario, Nathan och många fler Enhörnalöpare och andra jogg-kändisar!

Race Report Stallarholmsloppet 2016 - 38:46 och en tredjeplats

IIgår sprang jag trevliga Stallarholmsloppet igen. Det är två år (!) sedan jag sprang ett millopp senast och då var det samma lopp. Ett lopp som jag då, 2014, sprang med en form i dalande efter en lång men fantastiskt bra tävlingssäsong. I min iver att utvecklas vidare åkte jag sedan på skadan i baksida lår våren 2015 och sedan var det fokus på New York Maraton på hösten och Stockholm Maraton efter det.

Min kompis David och jag drog till Stallarholmen i det kyliga vädret, värmde upp genom att jogga ett par kilometer av banan och jag körde ett kortare parti med fart och lite stegringar. Starten dröjde så det blev lite mer jogg för att hålla mig varm. Det blev också trevligt löparsnack, t ex med dagens segrare, en Strängnäslöpare med 33-minuterskapacitet på milen som jag förstod skulle vinna men som precis som David skulle ta det som ett träningspass inför Växjö Maraton nästa helg.

Starten gick och jag kom iväg som trea-fyra med David strax bakom men var snart uppe på andra plats utan att förivra mig. Känslan var bra inledningsvis. Segraren tog det ganska lugnt men ökade ändå sakta avståndet. David som sprang 5 km sprang om mig efter ett par kilometer på den ganska backiga banan och strax därefter blev jag också omsprungen av en löpare från arrangerade fotbollsklubben som efter en googling i efterhand visade sig vara en 23-åring från klubbens A-lag. Jag kände igenom honom då han kom trea när jag kom fyra för två år sedan. Nu låg jag alltså trea på milloppet. Längs Mälaren blåste det lite motvind. Den långa backen uppemot varvning var lika seg som jag mindes den och jag var rätt trött på krönet. Jag hoppades att loppets tvåa också skulle springa fem kilometer men när David fick springa in på Toresunds IP som segrare (18:58) så fortsatte tvåan ut på milbanan. Andra varvet blev precis som förra gången helt händelselöst. Jag såg segraren (37:12) en bit fram ibland och hade tvåan strax framför mig och bakom mig fanns absolut ingen som hotade min placering. Ibland var jag så nära tvåan som 20 meter ibland skiljde det 40-60 meter. Jag sprang med ganska jämn ansträngning och gjorde ett par försök att komma upp i rygg utan att få kontakt. Efter nio kilometer gjorde jag ett sista försök att komma ikapp i den långa backen och först närmade jag mig men mot slutet av backen blev mina ben riktigt stumma och jag fick slå av på takten och i den efterföljande utförslöpan ner mot idrottsplatsen hade jag gett upp kampen om andraplatsen. Jag hade en förhoppning om att springa under 38 minuter då fartpassen känts bra på sistone men jag märkte att jag saknade fartuthållighet, i de korta backarna tog jag in men i den långa avslutande backen orkade jag inte. In på löparbanorna var tvåan kanske 40 meter före mig, jag avslutade snabbt men det var för långt fram för att komma ifatt. Jag sprang i mål på 38:46 på en tredjeplats med tolv sekunder upp till andraplatsen.

Vinnarna i herr-och damklass på fem och tio kilometer(t ex David) fick en gratis startplats till nästa år medan tvåan och trean på fem och tio kilometer inte uppmärksammades vilket var lite tråkigt. Istället valde man, vilket jag tycker är riktigt bra, att uppmärksamma fler genom ett generöst prisbord. Salming sponsrade via lokala Intersport-butiken och flera kompletta löparset med skor, byxor och jacka lottades ut, inget som jag med min välfyllda löpgarderob behöver. Jag vann ett presentkort på 500 kr på lokala Intersportbutiken. Svärmor, som var hemma och passade barnen då min fru jobbade fick det eftersom hon kollat på en ny jacka på just Intersport.

Två glada men lite frusna löpare i mål, en vinnare till höger och en tredjepristagare till vänster!

Det var kul att tävla igen, loppet är trevligt arrangerat med mysig, familjär stämning och ett generöst prisbord, banan är varierad om än ganska kuperad. Jag gjorde mitt bästa, tror jag, som alltid efter korta lopp funderar man ju på om man inte kunnat springa fortare vilket jag såklart gärna gjort men det blir en lite annan typ av löpning när det handlar om placeringar och det är skönt att inte fokusera så mycket på tid. Kanske blev jag lite för bekväm på det andra händelselösa varvet och kanske hade jag kunnat pressa mig mera om jag kommit ifatt tvåan men jag är nöjd med att ha kommit på pallen även om nu inte blev någon pall :)

Det var roligt att tävla igen, att åka iväg med en kompis tillför en extra dimension och det var kul att komma trea. Roligt var ordet för dagen. Precis som jag känner för löpningen överhuvudtaget just nu. Gott så!