Löparsummering 2009 och Gott Nytt År!

Dags då att försöka mig på en första blogg-summering någonsin av ett löparår, nämligen 2009

Den korta summeringen blir: Säsongen då jag satte ett prydligt pers i mängd, 50 mil mer än förra året. Faktum är att jag aldrig tidigare sprungit så här "mycket" (och ändå lite i jämförelse med många andra volym-fantomer). Trots ökad mängd har förbättrad snabbhet ändå i stort sett uteblivit.

Bilden nedan beskriver i korthet min löpträning i km/månad 2007-2009. Någon form av progressivitet framgår ju ändå, framförallt ser staplarna jan-maj snygga ut tycker jag. Totalmängden 2007 var 750 km, 2008 1250 km och i år 1760 km.

Våren och marauppladdningen.
Jag tycker jag skötte min marauppladdning på ett bra sätt, 76 mil i benen var 26 mer än 2008. Antalet långpass var också OK med mina mått mätt, ett femtontal långpass varav 6 st över 30km från december, det längsta 38km i slutet av april. Sett i backspegeln borde jag kört några ytterligare långpass och lagt det sista riktigt långa passet närmare maran än mer än en månad innan loppet. Jag sprang dock några 21km-pass i maj så sista var 2v innan maran.

Mina få tävlingar:
Stockholm Marathon 3:23:38. Visst, jag förbättrade mig 18 minuter från 2008 men jag är ändå inte helt nöjd med hur jag genomförde andra varvet, Jag kände mig stark ända fram till Strandvägen men då jag plötsligt började gå i samband med en vätskekontroll var det sedan kört att mentalt hålla igång löpningen. Resten av andra varvet var tungt tungt mentalt. Vid Västerbron hade jag fortfarande chansen att fixa 3:15 genom att hänga på farthållaren som då kom ikapp men då orkade jag inte och jag tappade mycket mycket sista 7 km med mycket gång. Jag borde ändå vara nöjd med 3:23 på min begränsade mängd, men kan ändå inte låta bli att tycka att jag kan bli bättre mentalt när det tar emot. Mitt mål med Stockholm Marathon 2010 är att göra ett jämnare lopp och helst att faktiskt springa hela loppet (!) och därmed också förbättra min tid en del, hoppas ju fortfarande på att 3:15 ska vara nåbart.

Telge Stadslopp 5 km: 20:31 och ett misslyckande helt klart. Återigen gjorde ett svagt pannben att jag led mer än njöt av att tävla det här korta loppet. Kanske inte bästa uppladdningen att ladda med barnkalas och vaniljglass men det känns som en bortförklaring. Jag fixar ju 5 km sub20 på träning men den här tävlingen var det tungt, negativa tankar om hur jobbigt och tråkigt det var och allvarliga funderingar på att faktiskt kliva av och åka hem..

Stockholm halvmarathon: 1:32:15. Bra känsla och nöjd med min prestation även om jag misslyckades med att nå mitt mål sub90. Passerade 10km på 42:37 och känslan första halvan tar jag med mig. Sprang tillsammans med Tobias fram till 11 km när farthållaren för 1:30 kom ikapp och jag gav i princip upp tanken på att hänga på med tanke på att det var 10 km kvar. Lite tyngre sedan sista milen men jag klappade i alla fall inte igenom och började gå eller knappt ens sakta ner vilket jag också tar med mig.

Hösten.
Bra kontinuitet, ganska många halvlånga pass under hösten 15-18 km har varit bra för uthålligheten. En hel del bra fartpass har jag också genomfört under hösten. Regelbunden träning under luncherna 1-2 ggr/v har varit bra för familjen.

Mest nöjd med 2009
Kontinuiteten, inga långa avbrott p g a skador eller utebliven motivation. Jag har i stort sett tränat 3 ggr i veckan som jag lovat mig själv och jag har nog oftare kört 4 pass än bara 2/vecka, framförallt under hösten. Som ni ser nedan från min träningsdagbok på Jogg.se så har jag sprungit mer än 100km varje månad.

Jag kanske borde döpa om min blogg till 4:44-fart genom tillvaron...

Målen från början av året

• 5km - avklarat på träning (19:33 i sommar) men inte på tävling än, men det kommer
• 21,1 km sub 90. Inte avklarat, en halvmara i år, Stockholm halvmarathon 1:32:15.
• Marathon sub 3:30, avklarat, 3:23:38
• Springa 1500km löd målet från början, sedan reviderad till 1570 (Sveriges längd) sedan reviderat till 1600 och sist till 1750 km. Avklarat: Distans 2009: 1760 km.

En annan sak som bör komma med i den här summeringen är att jag började blogga i somras mest för att testa. Det ger mig dock så otroligt mycket inspiration, glädje, skratt, kunskap...o s v i en lång rad så nu är jag fast i beroendet... ;-)

Göra annorlunda 2010

• Mera backträning - Jag märker direkt när det går uppför, behöver förbättra min styrka uppför.
• Mer regelbunden fartträning - De rena intervallpassen är ganska få, inför 2010 ska varje vecka innehålla något fartinslag i form av intervaller, snabbdistans eller fartlek som ju är min favorit. Mer volym är uppenbarligen inte receptet för mig att bli snabbare, 2007 sprang jag halvmaran (min andra någonsin) på 1:32:59 med en årsvolym på 750 km och kan jag ligga kvar på en volym på ca 1500km 2010 men med mera fart så kanske det händer grejer...
• Försöka få in någon mera tävling. Med 3 barn varav två som idrottar och en fru som arbetar varannan helg låter det sig inte göras så lätt men några fler vill jag springa och framförallt vill jag testa ett millopp och mer än en halvmara 2010. Separat inlägg om önskelista på tävlingar kommer.
• Springa även något långpass under hösten, har inte sprungit 20km eller längre sedan i somras och det gör det tyngre att komma igång med marathon-träningen nu.

Imorgon blir det en lugn distansrunda på 10km, tradition sedan 2007 men det blir nog inte så utmärkande att det förttjänar ett speciellt inlägg. Mycket annat har naturligtvis hänt i mitt liv under året också men det tar vi någon annan gång. Jag passar redan nu på att önska alla ett

GOTT NYTT ÅR!!

Årsmål uppnått tack vare dagens progressiva fartlek

Åtta kilometer idag=uppnått årsmål 1750 km - Hurra!!! Nu blir det en ren bonusdistansmil på nyårsafton.

Rejält kallt ikväll, -11 grader vid start, -13,5 vid hemkomst och riktigt halt där det inte var sandat, tappade fästet rejält en gång utan att jag intog horisontalläge. Trots det var det härligt att springa ikväll! En planerad lugn distansrunda blev ett progressivt fartlekspass istället. Så här blev det:

Sträcka: 8 km, tid: 35:57
Toppfart/Snittfart: 3:12/4:29 min/km
Km-tider: 5:02, 4:43, 4:42, 4:30, 4:22, 4:22, 4:13, 3:55

Det var endast de två sista km jag höll hög, jämn fart, annars varvade jag snabb löpning med lite långsammare beroende på fäste och lust att springa fort. Bra känsla och OK andning i kylan men jag var rejält trött efter sista km.

Veckans träningsredskap

Dags att summera v.52 som varit en bra löpvecka för mig.

Måndag: 11,8km proggressivt med snittfart 4:41 min/km, avslutande km på 4:15, @172 bpm
Tisdag: vila
Onsdag: lunchpass i snömodden 15km, 5:24 min/km @169 bpm
Torsdag: julafton, träning av matsmältningsmuskulaturen...
Fredag: 11,8 km med tröskelinslag med snittfart 4:42 min/km
Lördag: vila
Söndag: 9,5 km distans med snittfart 4:51 in/km @ 175 bpm

Totalt 48 km löpning fördelat på fyra pass.

Lägg till det otaliga backintervaller med Snowracer under julhelgen. Full fart nerför backen och sedan full fart uppför backar av varierande längd och lutning med last bestående av barn mellan 17 och 30 kg. Roligt för vuxna och barn och grymt jobbig och bra träning...

Den här veckan blir lugnare ur löpsynpunkt, bara 8 km kvar nu till nya årsmålet 1750 km. Blir nog en runda imorgon och en traditionsenligt på nyårsafton. Hoppas dessutom kunna lufta längdskidorna nu i dagarna.

God Fortsättning!

Juldagspass med tröskelinslag

Jag kan inte hålla mig från bloggen tydligen! Idag efter festande i dagarna två var det otroligt skönt med ett pass. Det blev härliga 11,8 km i 4:42 min/km med tröskelinslag med fart ner mot 4:15 med bra och pigg känsla. Pulsklockan stördes av diverse ledningar och järnväg så jag stängde till slut av den för att slippa irriteras av att den inte visade korrekta data.

Snöfall, +2 och hård vind och jag mot väderelementen och ändå var det underbart att springa ikväll framförallt där det var medvind.

God fortsättning!

Sista lunchpasset 2009 med förhinder - God Jul!

Löpning med förhinder, notera den härligt

ungefärliga tidpunkten när bygget är klart, ca 2010!

Så här vackert var det i skogen idag igen, men det var jobbigt för fötterna...

Sådärja, nästan ensam kvar på jobbet har jag nu kört sista lunchpasset 2009. Det blev 15 km snöpulsande. Jobbigt, javisst men jag anpassade farten därefter, 5:24 min/km @169 bpm.

Stundvis var passet idag rena parodin på löpning med dåligt fäste och 5cm oplogad nysnö som förvandlats till djup slirig snömodd. Var det inte snömodd så var det stressade människor med paketpåsar jag fick kryssa emellan. Något som var härligt med dagens pass var att jag hade laddad IPoden med ett gammalt album jag lyssnade mycket på när jag var student i Uppsala för femton år sedan och det gav samma positiva vibbar än idag.

Nu loggar jag ut ett par dagar för att fira jul. Jag kommer säkert att titta in någon gång mellan skinkmackorna och glöggen men några nya inlägg blir det inte på några dagar.

Jag är ledig ända fram till den 11/1 - Hurra!! Min arbetsplats stänger alltid i mellandagarna då vi arbetar in de dagarna under resten av året. Jag återkommer i mellandagarna med någon form av summering av löparåret 2009 och eventuellt också någon prematur plan för 2010. Tills dess önskar jag alla besökare en riktigt

God Jul och ett Gott Nytt År!!

"Jag ska blir stjärna" - Idioter!

Igår fastnade jag framför ett TV-program med titeln "Jag ska bli stjärna" eller något liknande. Programmet handlade till största delen om idrottande barn och deras föräldrar och idrottsledare.

Personer som känner mig vet att jag sällan blir arg men igår blev jag upprörd över dessa idioter till föräldrar som låter sina nioåriga barn köra 3 träningspass i tennis om dagen inkl "fyspass" och som har "agent" som bestämmer vad flickstackarn ska ha på sig för kläder.

En fotbollstränare som skäller ut tjejerna efter noter efter att matchen slutat 1-1 när de släppt in ett mål i slutminuterna. De vann till slut hela cupen som inkluderade elitlag från Tyskland...

En lallande idiot till pappa som sitter på utvecklingssamtal med sonen i skolan och som när läraren påpekar att nn är lite trött och inte verkar orka med skolan och hans fru uttrycker att hon tycker att nn tränar lite för mycket, säger: "Jag tycker han tränar för lite, vi testar att ge honom lite omega-3" - Fy fan vilka idioter det finns.

Jag tycker absolut att man som förälder ska uppmuntra sitt barn om han/hon vill idrotta mycket, absolut, men någonstans har jag för mig att föräldrarollen också innebär att sätta gränser och att inte ta ut sina egna misslyckanden/drömmar/ouppnådda ambitioner på sina barn? Föräldrakörkort, kan det bli en valfråga 2010, snälla, något parti?

Nu har jag skrivit av mig, nu är det snart jul ingen irritation här längre :-)

Löpsug, att springa på känsla, tågbekymmer, poletten som ramlade ner och andra virriga funderingar

Läsare känsliga för långa inlägg är härmed varnade, för idag var jag löpsugen och nu är jag skrivsugen! Här följer ett försök att redogöra för diverse ostrukturerade tankar som virrade runt innanför pannbenet under dagens runda.

Efter söndagens diverse aktiviteter var jag inte ett dugg sugen på att ge mig ut på en runda i tolv minusgrader. Med helgpass har jag märkt att det är bäst att inte spara dem till sent på kvällen, då riskerar de att inte bli av. Det blev ett core-pass istället.

1. Löpsug
Det första jag märkte var hur otroligt löpsugen jag var idag, en helt annan känsla än igår. Kl 17.00 hade jag lämnat av dottern för 60 minuters innebandyträning och jag var påpälsad (underställ, tights, långärmad funktionströja med "fluff" på insidan och polokrage, jacka, mössa, vantar och extra strumpor) och redo för lite löpning.

2. Uppvärmning?
Det andra jag funderade på var om man kan kalla det uppvärmning när man springer i tio minusgrader eller handlar det mer om att inte bli nedkyld?

3. Fördelen med löparkläder vs vanliga kläder.
När jag kom hem från jobbet, huttrade jag i mina jobbkläder innan jag kom innanför dörren, nu sprang jag och tyckte det var helt underbart i min löparmundering, tänk om man kunde ha tights och funktionskläder på kontoret...här märker ni väl hur förvirrat det var idag...

4. Tågbekymmer.
Nej, jag har inte råkat ut för försenade tåg idag. Öppnade första 5 km lugnt omkring 5 min/km +/- 5 sek och det kändes bra. På den sjätte km började min pulsklocka larma om att den tappat kontakten med fotpooden och att den inte hittade någon puls. Plötsligt tänker jag; detta har hänt förut just här. Med hjälp av tåget från Stockholm som är på väg att bromsa in för att stanna vid Nykvarns station på sin väg mot Strängnäs/Eskilstuna trillar den berömda poletten ner: Det är kraftledningen som stör överföringen, det har jag ju läst om i massor av diskussionsforum...aha-upplevelse.

5. Att springa på känsla.
Efter 7 km ville jag mer än att lunka på i 5 min/km så jag tänkte: Jag höjer farten till 4:30 men springer enbart på känsla utan att kolla på klockan. Km 8-10 gick på 4:30, 4:32, 4:27 vilket jag tycker är godkänt! Sista kilometern, kände mig fortfarande ruskigt pigg och bestämde mig för önskad halvmarafart dvs 4:15 och kilometern landades på...just det, exakt 4:15 min/km utan att fuska genom att kolla på klockan!

6. Hur snabbt man börjar frysa efter löpningen när temperaturen är tio minusgrader.
Efter löpningen gick jag in i den varma idrottshallen för att hämta dottern, men jag frös något otroligt under den korta bilfärden hem!

Efter duschen väntade ett lass med nygräddade pannkakor med sylt och glass, mums! Det var min eftermiddag och kväll så här långt, fortfarande endorfinrusig men med skrivklådan något lindrad.

Passet i siffror: 11,8km, 55,14 min, 4:41 min/km i snitt @172 bpm, lägre puls än på ett tag också, bidrar till en bra känsla! Härligt pigg hela passet!

För er som antagligen är utmattade av att läsa så här långt, hur har er dag varit?

När löpningen är som bäst!

Tillbaka igen redo för eftermiddagsjobb!

Stilla, tyst och frifullt

Snötyngda grenar, tystnad i skogen...


Ensam i vinterlandskapet

Vilken vinterdag för löpning!! Fredag lunch och en gnistrande fin vinterdag med 5 grader kallt, vindstilla och soligt och inte speciellt halt trots senaste dagarnas snökaos. Gav mig ut på en lugn lunchrunda med den enda ambitionen att njuta av att vara ute och röra på mig!

Det blev ett lugnt lunchpass över 8 km i beskedliga snittfarten 5:15 min/km, bitvis fick fotlederna träning på oplogade skogsvägar. Inspirerad av Snorkfrökens besök i snödrivorna klev jag också välvilligt ut i snödrivorna för lite off-pist löpning för att släppa förbi både hundägare och hästar med tillhörande ryttare. Jag fick åtminstone ett glatt tack-för-besväret tillbaka.

Tillbaka på jobbet igen 42 minuter senare med en härlig känsla i kroppen och knoppen. Inga känningar av löparknä alls längre - skönt!! Nu helg som rymmer lilla julafton imorgon och glöggfika med kompisar på söndag. Förhoppningen är också att klämma in en skön vintrig löprunda på söndag.

Trevlig helg!

Hä springs int myck int...

Inte mycket löpning att rapportera om just nu. Vädret med vind på 18 sekundmeter, ymnigt snöfall i sidled och oplogade vägar med isbark under har inte direkt hjälpt till. Idag ställde Storstockholms lokaltrafik in all busstrafik bara sådär och min sätt att ta sig till jobbet och även hem från dito förvann därmed. Tack vare en vänlig arbetskamrat som åkte en rejäl extrasväng med bilen kunde jag ändå hämta på dagis.

Veckan har hittills bara innehållit 8km löpband på tisdagen, varav 4km progressivt från 5:32 min/km till 3:50 min/km. Som vanligt när det gäller mig och löpband stelt och onaturligt, extra jobbigt (snittpuls 184 trots att snittfarten över passet bara var 4:56, fullkomligt obegripligt) och alldeles fantastiskt tråkigt. Jag passade i alla fall på att inviga mina nya Brooks och känslan var fin och lätt men jag väntar med recension tills jag får möjlighet att springa ute med dem.

Familjens katt har också varit borta i 1,5 dygn i midvinterstormen och det har oroat oss och gjort att fokus hamnat på annat än egen träning. Hon brukar inte vara ute långa stunder i dåligt väder. Vi har varit ute och letat i kylan och den iskalla vinden och tänkt att hon antingen har blivit instängd eller påkörd. Ikväll efter 40 timmar kom hon in och undrade: "Vad är det för uppståndelse? Ro hit lite käk" på typiskt kattvis.

Eventuellt kanske det kan bli lite löpning imorgon och så hoppas jag på en härlig vintrig runda på söndag när blåsten försvinner. Hur går det för er att träna i vårt nyarktiska klimat? Global warming...tjena.

Din blogg=årets träningsblogg?

Såg någonstans att man kan rösta på årets träningsblogg och vinnaren får förutom äran träningskläder för en massa pengar från Reebok. Synd bara att de inte har så bra löparprylar... :-)Hur som helst, om jag skulle få tummen ur och nominera någon blogg så vill jag att den bloggen ska:

1. Ge mig inspiration och dessutom orsaka ett leende ibland när jag läser, 2. Göra att jag känner igen mig och kunna relatera till det som bloggaren skriver om, 3. Vara välskriven.

Det finns många bloggar här till höger på sidan som möter dessa kriterier, men om jag tvingas välja några stycken (för välja bara en känns för svårt) jag gillar lite extra så blir mina val: Daniel, Joel, Anna, Tobias, Ellinor och Snorkfröken eftersom Ni alla ganska ofta orsakar just ett igenkännande leende när jag läser era inlägg.

I jämlikhetens namn upptäcker jag nu att jag valt ut 3 löpare av varje kön, lagom och svenskt på alla sätt! Ni andra inspirerar mig såklart också, tro inte annat så inga sura miner please!

Vecka 50

Måndag: vila och mycket ITB-stretch
Tisdag: 6,2km fartlek @ 4:40 min/km
Onsdag: 45 min Friskis & Svettis-DVD "kondition"
Torsdag: vila och mycket stretch av ITB
Fredag: tröskel/snabbdistans 10km @ 4:24 min/km
Lördag: distans 16 km @4:48 min/km
Söndag: vila och traditionsenligt trevligt julpyssel i Västerås. Tack för det Maria och Henrik!!

Totalt 32,6 km löpning och fyra träningstillfällen. Helt OK men inget speciellt. Övrigt från veckan; vattkoppor på yngsta sonen och mycket hemmaarbete, första snön, luciafirande och utebliven inspiration att skriva ihop årets julspex på jobbet.

Det bästa med veckan ur löparsynpunkt; Att känningen av löparknä verkar ha försvunnit till slut! Nu kanske det kan bli ett riktigt långpass i december trots allt.

Löparknä, Friskis & Svettis-träning och dagens slitsamma lunchlöpning

Det har varit lugnt på bloggfronten ett par dagar. På födelsedagen (tack igen för alla gratulationer) gav jag mig själv en känna-på-runda på 6 km i present och knät är tyvärr inte riktigt bra, men inte sämre heller. Jag försöker stretcha ITB men det känns som om jag inte riktigt kommer åt den trots alla övningar jag kan efter att ha haft löparknä för flera år sedan och blivit av med det med just dessa övningar.

I onsdags körde jag och hustrun 45 min Friskis&Svettis DVD "Kondition" inkl styrka och det är ju också bra träning, intressant att notera att pulsen låg väsentligt lägre (snitt 107) jämfört med löpning.

Idag blev det i alla fall ett lunchpass. Planen idag var lite snabbare löpning - 4:30-fart i snitt - men det blev något snabbare. Usch vad det var slitsamt idag, jag fick kämpa nästan hela tiden med stolpiga ben och jobbig andning, framförallt första halvan. Det syns också på den höga pulsen. Efter 4-5km infann sig lite bättre flyt trots högre fart. Det var skönt att få lämna de leriga skogsvägarna och komma ut på asfalten. Jag märkte tydligt idag att jag blir lite stelare i axlarna med ytligare andning vid högre ansträngning när farten ligger neråt 4 min/km och jag måste öva på att slappna av, andas djupare och ha samma fina fall framåt och fotisättning som jag tycker jag har när det går i 4:30-4:40-fart.

Tid: 44:05. Sträcka 10,0 km
Fart snitt/max: 4:24/3:45 min/km
Km: 4:55, 4:48, 4:31, 4:23, 4:14, 4:09, 4:14, 4:15, 4:21, 4:11
Snittpuls/maxpuls: 184/194

38 idag

Ett år äldre idag! Trots det planerar jag för att 2010 ska bli mitt bästa och roligaste löparår hittills. Sedvanlig uppvaktning imorse, efter jobbet i eftermiddag en kort löparrunda i present till mig själv och sedan mysig fika med familjen!

Som det heter i reklamen: "jag är fortfarande mycket närmare studenten än pensionen..."

Ha en bra dag alla läsare!!

Om skor kunde prata

Om jag lyssnar riktigt noga kan jag höra mina nya skor prata inifrån garderoben. Det låter ungefär så här:

"Hallå där. Ja, just du! Vad sysslar du med? Nu har det gått flera veckor sedan du valde just MIG i affären i Stockholm och jag jublande glad fick följa med dig hem i min kartong. Vårt förhållande började lovande när jag första kvällen fick springa runt lite på ditt fina hallgolv. Men sedan då? Nu har jag legat här i min kartong i flera veckor och lyssnat på dina gamla sunkiga Adidas Supernova som nostalgiskt och lite övergivet bittert berättar om era upplevelser tillsammans. Vi känner oss båda ratade av de där Asics-skorna du verkar föredra nu! Ta mig ut på en runda, jag vill ju visa vad jag kan!"

Vad svarar man på det? Jo något sånt här: "Lugn din tid kommer. Jag ser vår relation långsiktigt och jag ser fram emot många snabba pass med dig i vår, men jag vill inte ta ut dig på ditt första pass nu i regnet och leran. Du får åtminstone vänta tills det fryser ute, OK?".

Till svar: tystnad, surmulen acceptans...

Dagens pass: känna efter-löpning

Blir man verkligen smartare av löpning? Jag tvivlar! Jag fick ju en tydlig känning av löparknä i vänster knä under torsdagens intervallpass. Naturligtvis skulle jag avbrutit direkt men inte gjorde jag det. Under fredagen var det inte alls bra så jag tog i alla fall det smarta beslutet att ställa in den planerade lunchrundan och körde istället extra stretch och lite benstyrka. Lördag ägnades också stretch, vila samt en bedrövlig ishockeymatch som Södertälje Sportklubb förlorade hemma mot Brynäs IF med 1-2 - rena sömnpillret.

Idag blev det i alla fall lite känna efter-löpning, 10,3km @5:17 min/km med lite fartlek på slutet eftersom det faktiskt kändes helt OK. I början stramade knät och jag stannade och stretchade några gånger. Funderade på att avbryta men körde ändå på försiktigt. Löparknä är lurigt för det kan kännas helt OK under passet för att sedan bli värre och göra grymt ont efteråt.

De sista två km gick på 4:38 och 4:44 och det kändes fortfarande bra. Det är då osmartheten kommer i form av följande tanke: "om jag springer 12 km idag så får jag i alla fall ihop 30km den här veckan". Jag menar, hur stor roll spelar det om jag springer 28,3 eller 30,0 km en vecka???

Sonen skulle hämtas på sin innebandyträning och jag ville hinna stretcha rejält också så jag lyckades besegra de osmarta tankarna och inte förlänga rundan ytterligare.

Ikväll efter rundan känns knäet (knät?) faktiskt bra. Hoppas nu inte att det blossar upp igen!

Dagens lunchpass - roligt till tusen

Dagens lunchpass summeras ovan. 7x1000m inkl 2km uppjogg och 1 km nerjogg. Planen var snabb fart med kontroll men absolut inte max och jag tycker jag lyckades bra med det.

Vilan idag blev gångvila tills pulsen gick under 150, tog väl drygt en minut. När jag intervalltränar brukar jag ställa in klockan på autolap på den sträckan jag vill springa och sedan pausa klockan när den piper men på det sättet kan jag inte sätta vilan till en specifik tid eftersom klockan är just pausad under vilan. Hur gör ni med era Garmin eller Polar när ni kör intervaller? Jag vill ju inte ha in vilan i löptiden på nästa intervall?

Hur som helst ett bra pass idag. Bra löpteknik och kadens på 91-92. Totala löptiden blev 42:29 och snittpulsen omkring 178 (uppskattning eftersom det var dålig kontakt i början, snittpulsen på intervallerna låg på 174-183) Näst sista innehåller vanliga backen på 400m så där tog jag det medvetet lite lugnare. Även om det kändes bra var jag riktigt trött efter den sjunde tusingen. Dessvärre fick jag lite känningar av löparknä i vänster knä under passet, det var riktigt länge sedan, men efter lite stretchning av ITB-bandet verkar det nu bättre. Kanske ska prova någon av Petras övningar, om jag bara fattar hur man gör?

En härlig flashback och lunchpass

På hemväg från jobbet i fredags satt jag och lyssnade på Lars Winnerbäck i iPoden och fick en sådan härlig flashback av låten "Stockholms-kyss".

"Ingen glittrar som dig Stockholm

Ingen har lockat mig som du

Du var sval när jag kom hit

och du är svalare nu.

Men jag har känt hur mina steg

har fått en gata här att gå

i ditt regn fick jag den kraft jag

skulle få".

De raderna tog mig tillbaka till Skeppsbron och andra varvet på Stockholm Marathon i våras när jag behövde musiken för att få krafter. Att de var på uphällningen syns tydligt på bilden ovan. Tankens kraft är stor, behöver jag säga att jag klev av bussen med ett stort leende på läpparna?

Idag blev det för övrigt lunchpass igen, 8,2 km @4:27 min/km (äntligen ett pass som hänvisar till bloggens titel) med progressivitet från 5:30 till 4:10-4:05 ungefär och känslan var lätt, lätt och återigen skäl till ett leende.

Trött så trött...

Inte bra att inleda veckan med en sömnskuld från helgen! Det är så mörkt, grått och trist och motivationen för att göra något alls förutom att dra täcket över huvudet tryter!! Träningsmässigt blev veckan ändå OK - 4 träningstillfällen även om inte volymen var mycket att skryta med:

Måndag: vila
Tisdag: löpband 6,1 km @4:56 min/km, se tidigare inlägg.
Onsdag: vila
Torsdag: Vila
Fredag: Idiotpass på lunchen, 8,5 km snabbdistans med snitt-tempo @4:13 min/km, se tidigare inlägg.
Lördag: lätt distans 7,6 km @5:14min/km
Söndag: lätt distans 9,4 km @5:18 min/km.

Förutom träning har helgen också innehållit mysig adventsfika, fyra innebandymatcher med barnens lag och vaccinering mot svininfluensan igår. Ont i armen igår men inga känningar i övrigt! November landade på 130 km vilket är något mer än jag tänkt. Nu är det bara 140 km kvar till nya årsmålet 1750 km vilket inte ska vara något problem med ledighet i mellandagarna.

Osund och osmart träning...

...finns det? Ja, jag tror att dagens pass var just det. Igår kväll hade vi julfest på jobbet, lugnt och städat men visst blev det några glas rödvin och någon öl i trevligt sällskap innan det blev kudden och 6 timmars sömn innan dagens arbete åter tog vid.

Att då idag på lunchpasset fullständigt köra skiten ur mig med en progressiv snabbdistans är nog inte det smartaste jag gjort, men benen ville springa och det "bara blev så..."

Dagens pass "blev" 8,5 km varav 7 km progressiv snabbdistans i 4:13-tempo med kilometertiderna: 4:44, 4:23, 4:17, 4:03, 4:03, 3:53, 3:55. Snittpulsen var 184 och maxpulsen hela 197 (!). Som sagt, inte det smartaste jag gjort kanske. Inte heller att efter passet bara trycka i mig en smörgås för att sedan rusa på möte. Nåja nu efteråt känns det bra trots allt.

Ska jag se det positivt så fick hepatocyternas aldehyd-dehydrogenas träning i att förbränna acetaldehyderna till ättikssyra och vatten om jag minns min biokemi. Eller på ren svenska, även levern fick nog jobba hårt för att slutligen förbränna alkoholens restprodukter och rensa systemet. En annan positiv sak var att årsmålet 1600km uppnåddes idag! Nu siktar jag istället på 1750 km för 2010.

Helgen ser som vanligt tjock ut, med barnens idrott men det är jätteroligt att de vill hålla på med sport. Lite löpning ska väl ändå gå att klämma in, men då i lugnare fart än idag..

Trevlig helg!

Jag gillar inte löpband

Dagens morgonpass bedrevs på löpband på jobbet och jag kan bara krasst konstatera att jag inte gillar löpband. När det dessutom kombineras med morgonpass brukar det bli alldeles extra tråkigt och jobbigt och just så blev det.

07:30 klev jag upp på bandet och ställde in farten på 5 min/km till en början och det kändes SÅ JOBBIGT! Många tycker att de får hjälp av bandet och att det därför går lättare. Jag tycker precis tvärtom! Jag gissar det har att göra med att mitt steg blir annorlunda, jag upplever att jag inte får något frånskjut, att jag får fotisättningen för långt fram och att jag därför hela tiden får "springa ikapp mig själv"...En fart som känns lätt och bekväm utomhus känns väldigt mycket mer ansträngande på löpbandet.

Planen var att springa 8km. Efter 5,5km km i fart omkring 4:50-5:00 så stod jag inte ut längre så jag hörde farten i 500m gradvis upp till 3:20 min/km bara för att få ett slut på eländet. Jag avbröt alltså och klev av efter 6 km av ren leda!

Som krydda på moset så fick jag efter passet inte upp låset på skåpet med mina kläder. När jag tog i gick nyckeln av! Där stod jag dyngsvettig och med en kurs som började om exakt 12 minuter. När vaktmästaren öppnat skåpet och och jag duschat på cirka 2 sekunder rusade jag in på min kurs eftersvettig, med kläderna i oordning och med 170 i puls...Hur gillar ni löpband?

Nya skor

Helgen har som vanligt bjudit på mycket. Julklappsinköp (!), teater i form av "Kvarteret Skatan" - kan rekommenderas!! Innebandy med dotterns lag som denna gång besegrade motståndet med 15-2, få jämna matcher i den här åldern. En skön löprunda över 15,7km @4:36 min/km och 168 bpm blev det också idag i vätan. Skönt och lätt kändes det fast vädret försökte få mig att vända hemåt i början.

Dessutom blev det ett par nya skor igår. Säg hej till Brooks ST4 Racer, snyggingar på 255 gram. Jag har gått och sneglat ett tag på dessa och vill testa ytterligare lite lättare skor än de nuvarande favoriterna Asics DS Trainer. Främst ska de användas för snabbare pass och förhoppningen är att de ska hjälpa mig till ett och annat PB 2010. Den stora frågan senare i vår blir också om jag vågar använda dem på Stockholm Marathon, jag har drygt ett halvår på mig att bestämma mig, känner mig lite stressad, ha ha. En recension av den här skon hittar ni här. Ni ser också att det är därifrån bilderna kommer.

Smurflöpning på lunchen

Dagens lunchpass kändes ungefär som vanligt tills jag tittade på klockan och förvånat såg att farten låg på 4:35 min/km en bit in i passet. Känslan ansträngninsmässigt var snarare runt 5:00. Tillskriver det att jag idag igen sprang i mina favoritskor - DS Trainers. Jag har låtit dem vila ett par veckor för att istället försöka gilla mina distansskor Adidas Supernova Sequence lite bättre. Jag tycker de är helt OK nu efter lite kirurgi där några förstärkande pronationsplastkilar togs bort men känslan av lite lättare skor är svårslagen.

10,3 km avverkades relativt lätt med en snittfart på 4:32 min/km även om jag var trött mot slutet. Kilometrarna avverkades enligt: 5:03, 4:47, 4:54, 4:39, 4:33, 4:26, 4:19, 4:25, 4:24, 4:09. Under andra halvan av passet fokuserade jag på löpteknik och hög kadens och då går det automatiskt lite fortare. Jag kom upp i 90 per fot och minut flera gånger och 97 en gång men då var det riktig smurflöpning....

Körde också lite löpskolning mitt i passet, det var ett tag sedan nu. Besväras fortfarande lite av baksidan höger lår som stramar, kanske ska boka en massage för att åtgärda.

Helgen bjuder på innebandy med barnen, Stockholmsbesök utan barn ("Kvarteret Skatan" på Rival på Söder) och det kan faktiskt bli ett skoinköp också. Återkommer om det. Ha nu en trevlig helg!!

Sexgalen...eller är det redan vår?

Nu blev du nyfiken antar jag? Nej, det är inte jag som är det utan vår katt som nu plötsligt tror att det är vår! Hon är alldeles till sig, kurrar, snackar och trycker sig mot mina ben och vill ut och träffa kattpojkar hela tiden. Varje natt den här veckan har jag fått gå upp och släppa ut henne kl 04.00 när hon väckt oss med sitt högljudda prat! Det vore intressant att veta vad hon säger! Det är dotterns högsta dröm just nu att hon får en kull med kattungar men sedan blir det nog ett besök hos farbror veterinären.

Inte så mycket löpning just nu annars, men hoppas att det blir en normalvecka när det blir söndag. Progressiv lunchjogg på 8 km i tisdags från 5:30 ner till 4:10 min/km. Hoppas på en lugn lunchjogg imorgon och ett pass på söndag också. Först nu lunch och sedan eftermiddags- och kvällsaktivitet med jobbet! Vi hörs!

Tankar under 1000 meter...

I motsats till MarathonMia så ger jag alltför ofta upp när det går snabbt och börjar ta emot.

Många är de pass när jag helt enkelt stannat för att det varit för tungt och på flera tävlingar (både på 5km och marathon så det är inte enbart relaterat till fart) har jag kommit i mål besviken på mig själv för att jag inte orkat stå emot och bara köra på när huvudet och kroppen ropar "Sakta ner, Stanna". Träningstips på hur man får ett "tjockare pannben" som det brukar uttryckas i löparkretsar mottages därför tacksamt!

På Mias blogg kan man läsa ett bra inlägg om hur tusingar blir lättare att hantera. Du hitter hela inlägget här.

Vad är det för fel på mig?

Summerar en grå helg full av regn och innebandy och en vecka med 40 km löpning fördelat på 4 tillfällen, varav två med kontrollerade fartinslag i form av stegringslopp/progressivitet. En bra löpvecka m a o. Närmaste två veckorna är kalendern full med jobb och barnens idrottande så det lär bli lite mindre löpning men det är OK.

Igår var jag ute och ville springa 10 km i låg fart och med låg puls. Det förstnämnda lyckades jag med, snittfarten hamnade på 5:35 och mot slutet närmade jag mig 6 min/km-tempo. Det var sååå tråkigt och jag kände mig knappt andfådd. Ändå hamnade snittpulsen på 164. Första halvan är rätt så kuperad och då var pulsen runt 165-170, andra halvan låg den mellan 155-160 vilken känns mera rimligt i förhållande till ansträngning men fortfarande högt tycker jag, vad är det för fel på mig??

Resten av familjen är förkylda, kanske har jag en lätt infektion? Har jag genetiskt betingad hög puls? Litet hjärta som gör att det får jobba hårdare? Vore faktiskt intressant att kolla, jag ligger ju dessutom högt i både maxpuls (203) och vilopuls.

Förstår inte dem som kan träna enligt lågpuls/MAF-teori o dyl. Min MAF-puls ligger på 139-142 beroende på hur många ggr/v jag tränar. Förutom min allmänna skepsis mot formler som ska passa alla så fattar jag inte hur jag ska kunna "springa" med den pulsen, baklänges i 10 min/km-tempo??

10 Stegringslopp

Det blev lite fartinslag i gårdagens distanspass trots att jag fortfarande är stel i baksida höger lår och i höger knäveck efter söndagens 17 km-pass.

Inledde med 5 km lugn distans i ca 4:55-tempo, det kändes ändå inte så lätt och pulsen var ganska hög (över 170) eftersom jag fokuserade på hög kadens och fotlandning på trampdynan.

Sista 3 km tröttnade jag på lunken och lade in 10st stegringslopp över ca 150m med fart neråt 3:20 som snabbast. Försökte öka så att toppfarten nåddes vid slutet av varje repetition. Jag har en del av öva på rent löptekniskt i de här farterna (slappna av i axlarna, hög höft, inte överdriven armpendling, lagom steglängd...). Stannade inte upp efter varje fartökning utan fortsatte med distansfarten mellan varje repetition. Pulsen drog iväg över 190 på slutet! Totalt blev det 8,3 km med toppfart/snittfart 3:17/4:45 och snittpuls 178. Km: 5:09, 4:53, 4:52, 4:55, 4:53, 4:32, 4:30, 4:33. Ett pass som tog bra!

Recension "Röd" och att köpa skivor på macken...

I CD-hyllan bredvid kassan på bensinmacken i lördags lockade "Röd" - Kents nya album på mig. Det är inte ofta jag köper skivor numera, minns knappt förra gången men det kan faktiskt ha varit "Tillbaka till samtiden" - Kents förra album. Också det inköpt på en bensinmack!

Detta fick mig att fundera. Att jag numera köper mina skivor på bensinmacken, vad är det ett tecken på? Förfall? Medelålder? Lathet? Brist på tid? Bristande musikintresse?

Hur som helst, efter några genomlyssningar av "Röd" är intrycken blandade. Skivan bygger vidare på den mer elektroniska ljudbild som kom med förra skivan och "Röd" låter ännu mera Depeche Mode.

Några riktigt bra låtar ("Hjärta", "Vals för Satan (din vän pessimisten", "Töntarna") samsas med betydligt anonymare spår, varav vissa dock växer sig starkare en bit in i låtarna, t ex "Krossa Allt". Inledningspsalmen är direkt märklig. Precis som vanligt avslutas plattan med en lång, mäktig låt som sakta byggs upp, denna gång med 747-lika "Det finns inga ord". Jag tror att skivan växer med fler lyssningar men hittills blir intrycket att den inte riktigt når upp till "Tillbaka till Samtiden"-albumet vilken i sin tur inte når upp till "Du och Jag och Döden" som i mitt tycke är det bästa Kent gjort. Vad tycker ni?

En helt fantastisk Marathon-rapport

Jag bara måste länka till Spring-Therese race report from ING New York City Marathon så att ni som eventuellt inte läst den också får chansen. Otroligt bra sprunget på tiden 2:49:02 och fantastiskt bra skrivet, jag får både rysningar och gåshud och vill också uppleva det här loppet någon gång i livet! Läs och njut!

En fullmatad helg och 1500km

Efter att ha skippat torsdagens löp-pass och istället kört 45 Core-DVD så har jag som vanligt träningsvärk i små bukmuskler jag inte visste jag hade. Helgen har varit fullmatad. Fredagmiddag och film med svärföräldrarna vilket var trevligt även om jag missade större delen av filmen p g a att lillkillen ville göra allt annat än att sova. Dessutom stod de för matlagningen så L och jag inledde helgen med 30 minuters snabbpromenad - trevligt!!

Lördag och tidig samlig - 07:00 - för bortamatch med dotterns innebandylag. Tjejerna kämpade tappert men fick se sig besegrade med 1-5 mot de två år större tjejerna. Det är och ska vara skillnad på fysik, kropps-och bollkontroll mellan 10-12 år! Eftermiddag och kväll bjöd på trevligt umgänge med kompisar och god mat (eehhh...vänta nu, det var ju jag som lagade den...nåja, det var ju gott!)

Söndag bjöd på mera umgänge i form av fika med grannar. Kladdkakekvoten för helgen blev därmed fylld med råge. Tur att jag därför innan fikat hann med 17,7 km distanslöpning @4:40/170 bpm. Eftersom jag inte sprungit sedan i tisdags var tanken att vara ute en timma i något slags kännas-behagligt-fart, försökte aktivt hålla ner farten första kilometrarna men det kändes just piggt och behagligt så det blev både lite snabbare och längre än planen. Därmed passerades 1500km totalt i år, målet på 1600 är nu nästan inom synhåll och jag siktar istället mot 1750km.

Nu snart ny vecka och ett nytt typsnitt i bloggen - stora förändringar i tillvaron :-) Ha en härlig vecka!

Det perfekta milloppet - hur skulle det se ut?

Jag har aldrig tävlat på 10km, men hoppas göra det 2010. Mina två tävlingsresultat på 5km är inte uppmuntrande, endast på träning har jag mäktat med sub20 minuter,19:33 i somras och det var ingen lek, saknar uthållighet i högre fart.

Ändå, med 42:37 på 10km på Stockholm halvmarathon som gick relativt lätt och kontrollerat tillsammans med Tobias så funderar jag på om sub40 på milen är inom räckhåll om man en bra dag med solsken, nedförsbacke och vind i ryggen och...skulle lyckas att få ut max, dvs verkligen lyckas köra skiten ur en utan att lyssna för mycket på Herr Bekvämlighetsson i huvudet...

Hur skulle en perfekt mil se ut? Jämn fart hela vägen eller lite långsammare i början för att inte dra på sig syra? Ett km-upplägg skulle kunna se ut så här:

1. 4:10 min/km
2. 4:05
3. 4:00
4. 4:00
5. 4:00 (halva på 20:15)
6. 4:00
7. 3:55
8. 4:00
9. 3:50 (bit ihop nu, bara två kvar...)
10. 3:45 (håll i, ge järnet sista nu. Andra halvan på 19:30)

Slut-tid: 39.45.
Detta är ett väldigt tufft mål för mig tror jag, har ju aldrig maxat på distansen. Vad tror ni om upplägget? Hoppas på rekordmånga kommentarer på det här inlägget :-)

Trevlig helg!

Mycket väder!

Idag är det verkligen väder ute!! 1 plusgrad, hård blåst (nordlig?) och snöblandat regn...väder som sållar de så kallade agnarna från vetet, vad sjutton det nu betyder. Jag kan heller inte bestämma mig för om jag har någon form av säsongsvila eftersom jag känner mig lite sliten eller om det i alla fall blir en runda ikväll när alla pre-helg göromål är avklarade.

Det där med pre-helg, kanske kräver en förklaring? Eftersom det är så urtråkigt att ägna en del av lördagens ledighet åt städning m m istället för att ha kul med familjen så försöker vi istället köra ett städ-race på just torsdagar. Oftast lyckas vi och kan ägna lördagen åt roligare saker istället.

Över stock och sten...

...gick dagens lunchpass över 6,3km. Idag hade jag sällskap av 5 kemister på passet - trevligt med sällskap och nya omgivningar. Vi arbetar på samma företag, alla inom forskning och utveckling, ändå är det helt olika världar!

Fascinerade hur annorlunda löpningen blir när man hela tiden parerar för stenar och rötter istället för att nöta asfalt! Ändå skulle jag karakterisera omgivningen som stadsskog snarare än obanad terräng. Det kändes lite spänt bitvis när stigen blev smal och vi inte kunde springa flera i bredd och "läsa av" stigen framför. Bra träning för fotleder och vader är det ju och skönt att få varva underlag.

Roligt att för en gångs skull få känna sig snabb också! Passet avslutades med en riktigt brant stigning, vid det här laget var sällskapet utspritt och längst fram var killen jag hade sällskap med rejält trött efter backen medans jag lätt kunde både ha höjt tempot ett bra snäpp och fortsatt ett varv tilll :-)

Ingen pulsklocka med idag men rundan som är 6,3km gick på ganska exakt en halvtimma och det kändes väldigt enkelt. Avslutade med 3x15 excentriska tåhävningar i trappa.

Att springa upp och ner på en stege

Efter att ha klarat av följande på lördag förmiddag; frukost, sonens innebandyträning 90 minuter, handla, hänga tvätt, damma, dammsuga, våttorka, laga lunch, diska undan lunchen, förbereda kvällens middag med kompisar (jag borde haft pulsklockan på mig även under förmiddagen...) så blev det en stund över till träning.

Lite kortare och lite snabbare än vanligt var idén och jag beslutade mig för att testa en s k stege där man springer ökande snabba distanser och sedan vänder och springer kortare sträckor igen, i detta fall 200-400-600-800-1000m och tillbaka. Det blev ett riktigt roligt pass, där jag tog i utan att köra max och där jag försökte fokusera på löpteknik, bl a korta snabba fotisättningar och hög bakåtspark.

Vilan mellan varje sträcka var inte tidsbestämd utan jag vilade tills pulsen var nere i 140 och jag kände mig någorlunda OK igen. Extra nöjd över att farten på första 800 och tusingen inte sjönk eftersom det är riktigt kuperat där. Andra åttahundringen var den jobbigaste sträckan i passet, men så gick den snabbast också.

Distansmätningen med fotpod blir väl sisådär på så korta sträckor som 200m, framförallt när man springer fortare än "normalt", tycker alltid det är en viss fördröjningn innan distansmätningen kommer igång, men vad gör det om sträckan var 220 istället för 200m? Det betyder ju bara att jag i så fall sprungit lite fortare än vad som faktiskt står i tabellen...

Det hade varit kul om något filmat min löpning idag, 800 på 2:44 och jag tyckte det gick undan, samtidigt kommer jag ihåg 800m från damernas sjukamp i Beijing där vinnaren sprang imål på 2:11 och det såg ut att gå såååå långsamt....

Kan rekommendera den här typen av pass, riktigt roligt! Testa!

16,3km förmiddagsdistans på stela vader

Ledig dag så jag gav mig ut på ett distanpass. Vaderna kändes ovanligt sega, stela och ömma på samma gång och ville överhuvudtaget inte vara med de första kilometrarna så jag insåg ganska snabbt att någon fart att tala om skulle det inte bli idag. Känner mig faktiskt allmänt sliten i benen, "småtrasig" beskriver nog bäst hur det känns och funderar på att ta det (ännu) lite lugnare i november för att få lite löpvila, kanske bara ska sikta på att komma precis över 100km, får se hur det känns.

Trots de trötta benen så var det en fantastisk förmiddag att springa på idag, soligt, vindstilla, 5-6 plusgrader och fortfarande väldigt vackra färger i naturen. Mobilbilden ovan är bara tamt försök att göra naturen rättvisa. Kilometrarna rullade på i hyfsat jämn fart - 5:19, 4:54, 4:46, 4:50, 4:51, 4:54, 4:47, 4:46, 4.50, 4:46, 4:48, 4:45, 4:54, 4:55, 4:57, 4:29 - utan att något särskilt inträffade. Endast sista kilometern höjde jag försiktigt farten sista 500m ner mot 4:00. Kadensen var lika i början och slutet av passet, 85-87, och det kändes bekvämt och naturligt trots att de avslutande km på den här rundan bjuder på en ganska tuff stigning. Hemma igen efter 16,3 km i 4:50-fart med en snittpuls på 163.

Om benen känns lite piggare på lördag så blir det nog en kort snabbare runda då, 7 km skulle t ex ta mig upp i för mig hyggliga volymen 155km för oktober.

Vila?

Tillbringade en höstlovsledig dag på Vattenpalatset i Eskilstuna tillsammans med alla andra höstlovslediga. Så tomt som på bilden var det absolut INTE! Det var ett ganska trevligt ställe även om omklädningsrummen och duscharna alltid brukar vara en form av nära-döden-upplevelse-light, i alla fall som idag när jag var ensam med barnen.

Ingen löpning idag, hoppas på att hinna med ett lätt pass imorgon då jag också är ledig samtidigt som dottern är på sin ridning. Det är ganska mycket på schemat den här veckan med barnens höstlovsaktiviteter, kompisar på middag på lördag och födelsedag för min fru på söndag och det är OK med en lugnare löpvecka efter de två senaste veckorna som varit bra både vad gäller volym och med vissa fartinslag. För övrigt är det på fredag är 3 veckor sedan jag lade till besöksräknaren på bloggen och idag passerades 1000 besök på sidan - kul!

Dagens favoritämne och en tankevurpa

Favoritämnet för dagen i löpar-Sverige torde vara banändringen i Stockholm Marathon som diskuteras på diverse forum och bloggar. (såg jag faktiskt på lunchen, för inte surfar jag på arbetstid, hrm). Summa kardemumma tror jag blir +/- noll, det blir mer publik i början och den förhatliga backen på Greve von Essens väg på gärdet blir nu en trevlig utförslöpa istället. Å andra sidan känns det märkligt att passeringen av Stockholms Stadion inte ligger halvvägs in i loppet nu.

Läser följande på Stockholm Marathons hemsida: "Ett kortare förstavarv innebär täten kommer ikapp de långsammare löparna senare och att därmed färre löpare blir varvade". Hmm är det inte så att ett kortare förstavarv innebär att täten varvar flera löpare men att det längre andravarvet gör att det tar längre tid innan täten varvar de långsammare löparna tänkte jag först tills jag med lite hjälp kom på att ett kortare varv gör att fler ju hinner påbörja sitt andravarv och därmed inte bli varvade alls... hmm tankevurpa.

För övrigt blev det en lunchrunda idag igen, inte mycket att orda om 7,1 km i 5:05-fart, lagom på alla sätt just nu efter att jag tränat ganska bra nu i två veckor.

Söndag i Kenyansk stil

Nej, jag har inte varit i Kenya över helgen, men inspirerad av en kommentar från Lena i ett tidigare inlägg så körde jag ett distanspass med fartökning ikväll. Har inte riktigt koll på vad Kenyan stile innebär förutom just att man höjer fart mot slutet av passet men hur mycket och hur länge har jag inte riktigt koll på.

Hur som helst, började med 10 ganska händelsefattiga km i mörkret i ca 4:45-fart. Första km envisades pulsbandet med att lossna 3 gånger vid minsta beröring, sedan inte alls - mycket märkligt! Det var en härlig känsla att springa ensam på en landsväg, där skogen på sidorna står tyst och mörk och himlen är bara någon nyans ljusare och det enda som talar om att man springer på en väg är de vitmålade strecken i asfalten. Reflexväst gjorde att jag kände mig någorlunda säker på att inte bli påkörd av de fåtal bilar som passerade.

Det kändes lätt och bra, så jag tänkte höja farten först til 4:30 och sedan ner till 4:15 i ett par km. Första snabbare km landade på 4:38, gott så. Sedan tryckte jag på lite ytterligare trots att det nu började gå uppför och andra snabbare km hamnade på 4:16. Efter ett par hundra meter hann jag ifatt ett gäng tonåringar som på sextonåringars vis ockuperade precis hela cykelbanan. Då jag flåsade förbi uppför (för nu började det gå lite tyngre) ville några hänga på och vi tävlade väl i ca 20m innan de gav upp. Jag sade hej då och bestämde mig för att öka lite till och farten hamnade nu på 4:05. Nu visste jag att inga backar återstod och med ca 1,5 km hem förmådde jag att höja farten ett litet snäpp till och sista km landade på för mig fina 3:58 min/km.

Totalt blev det 13,6km med 4:35 i snittfart och 171 i snittpuls - stabilt! Efter en dålig inledning på oktober blir det till slut en normal mängd efter andra veckan i rad med ca 45km i volym.

Blev ett riktigt kul pass genom att höja farten sista biten, kommer definitivt att experimentera med detta mera.

2x5x500m

Lunchrundan användes idag för ett intervallpass vilket inte är min bästa gren. Jag var egentligen inte så sugen på att ge mig ut och springa idag men väl ute var det ganska skönt ändå. Planen var inte på något sätt att köra max och efter intervall 2 och 3 kändes det ganska tungt eftersom det går uppför på sträckan. Därefter går det mer utför eller på plan mark och då var känslan lättare och med mer kontroll. Jag gillar 500m-intervaller, vilan är aldrig långt borta och det känns mycket lättare att hålla "rätt" fart jämfört med tusingar.

Efter 5st blev det serievila som väl blev något för lång p g a att jag var tvungen att släppa förbi en man på hundpromenad med gläfsande vovvar i långa koppel på den smala stigen. Lite långsammare på nr 9 men avslutade sedan med den snabbaste femhundringen - gott så!

Jag körde något tuffare än planerat idag men förkylningen är nu i princip borta och min ömma ankelknöl är också bättre så känslan under och efter passet var lätt och kontrollerad. Nu väntar snart helg. Ha en skön sådan löparbloggare!

Hemtransport

I eftermiddag väntar skön hemlöpning från jobbet, 15 km med sällskap. Uppehåll och vindstilla gör att det nog blir en fin tur på grusvägarna genom skogen. Vi kommer bl a att passera fina nyrenoverade Vidbynäs med sina extremt fina golfbanor. När vi flyttade hit så var det så igenvuxet att man knappt såg slottet på bilden ovan. Idag är det annorlunda med en av Sveriges absolut finaste golfbanor.

Veckosummering

En ovanlig vecka är på väg mot sitt slut. Ovanlig såtillvida att jag löptränat 5 gånger varav 4 dagar i rad den här veckan!! Att träna 5 gånger i veckan tror jag faktiskt aldrig att jag gjort tidigare. Så här såg veckan ut:

Måndag: Vila (efter söndagens 17km)
Tisdag: Lätt lunchdistans, 7 km @5:07 min/km
Onsdag: Vila
Torsdag: Riktigt kuperad fartlek, 8,5 km @4:35 min/km
Fredag: Lätt lunchdistans 10,2 km @4:54 min/km
Lördag: Snabbdistans/fartlek 200/800m (höjd fart de avslutande 200m på varje km) men skaplig fart på hela passet, 7,5 km @4:13 min/km
Söndag: Lättare morgondistans tillsammans med grannens schäfer. Härligt höstpass, 12,5 km @ 5:17 min/km.

Varför detta kanske ni undrar? Bara för att det är så otroligt kul att springa nu när höstförkylningen har nyst iväg!

890

Så är man då anmäld och finns i startlistan till nästa års Stockholm Marathon, känns bra på alla sätt. Ser ni en rastlös person med startnummer 890 (förra årets placering) på Östermalms IP den 5 juni nästa år, kom fram och hälsa!

Differentiering

På jobbet talas det ofta om att vi måste differentiera våra projekt och produkter mot våra konkurrenters för att så på sätt bli mera framgångsrika.

På samma sätt funderar jag på om jag inte måste differentiera min löpträning för att bli snabbare? Vad är nu detta för svammel kanske ni funderar nu? En titt i min träningsdagbok visar som bloggens namn antyder att många av mina pass går i farter mellan 4:15 min/km och 4:45 min/km, inkl kvalitétspass och långpass. Jag brukar få påpekat att långpassen ska gå i långsammare fart än jag håller, men varför - för att inte slita för mycket?

Den senaste tiden har flera av mina pass gått i farter långsammare eller runt 5 min/km, detta p g a att jag inte velat pressa kroppen när jag är förkyld. Det har varit lugna sköna pass i lägre puls än vad jag brukar träna i och det är då dessa tankar kring att variera farten mera har dykt upp.

Det är nog bra att variera farten, lugnt på långpassen OCH riktigt fort när det är kvalitét och det är nog här någonstans det faller för min del. Jag kör t ex alldeles för få intervallpass för att verkligen utveckla snabbhet, det blir en hel del fartlek i mina distanspass för att jag tycker det är en kul träningsform, men intervallpass är jag helt enkelt inte bra på. Jag kör alldeles för hårt i början och då blir det ståvila som blir längre för varje repetition för att orka hålla farten - inte bra alls.

När året är slut ska jag sätta mig och försöka mig på någon slags utvärdering. En sanning är ju att man blir bra på det man tränar på och jag är duktig på att springa i intervallet 4:15-4:45 min/km men försöker jag mig på att köra långsammare på långpassen är nog risken att de snabba passen ändå inte blir fler än idag och då blir jag ju bara bättre på att springa långsamt och det vill jag inte.

Äh, jag fortsätter väl att köra mina långpass runt 4:35-4:45 tempo, tycker ju inte att det sliter så farligt, men ambitionen måste vara att köra lite mer fartpass också för att bli snabbare i vår.

Vi pratade om tur idag på jobbet också, avslutar detta svamliga inlägg med ett underbart citat av Ingemar Stenmark: "Jag vet inget om tur, jag vet bara att ju mer jag tränar ju mer tur har jag".

Jämn fart i regnet

Det här ska ju vara en löparblogg och då är det väl bäst att det handlar lite om löpträning då.

Veckan har bjudit på dålig volym p g a förkylning efter Mallorca-resan och därför ville jag ut på ett i alla fall hyggligt långt pass idag. När förmiddagens sysslor var avklarade bytte jag om trots att regnet börjat falla. Efter en stunds velande och avvaktande så gav jag mig ändå iväg på vad som visade sig bli ett pass bara för oss hardcorelöpare. Första fem kilometrarna regnade det rejält och snålblåsten gjorde att vatten anföll horisontellt in under kepsen. Jag inbillade mig vad de sade inne i kupévärmen i de mötande bilarna: "kolla där, vilken idiot, ute och springer i det här vädret". Jag brukar ju säga att hösten är fantastisk att springa på, men jag då har jag glömt bort att höst inte enbart betyder klar luft och fina färger utan också regn och blåst.

Passet löpte ändå på hyggligt utan känningar av veckans förkylning, pulsen låg runt 170 och det kändes lätt och avslappnat. Med undantag för första kilometern så var farten jämn, väldigt jämn eller vad säger ni om följande kilometer-tider: 05:11, 4:41, 4:41, 4:33, 4:33, 4:43, 4:42, 4:42, 4:43, 4:44, 4:41, 4:45, 4:42, 4:41, 4:48, 4:39, 4:44 - jag kanske kan extraknäcka som farthållare??

Mot slutet tilltog regnet igen och det klafsade rejält om skorna och det började kännas ganska motigt. MP3-spelaren ville inte vara med i vätan på slutet vilket bidrog till tristessen. Jag har ju inte alltid med musik, men det är extra trist när spelaren är med och sedan lägger av. För ovanlighetens skull mötte jag inte en enda löpare idag, sommarens löparboom verkade definitivt vara till ända. 17km ville jag få ihop idag för att åtminstone komma upp i 25 km på veckans två pass (förmodligen är man väl inte klok...) och så blev det. Totalt 17,11 km med en snittfart @4:43 min/km och med en snittpuls på 171. Resten av eftermiddagen/kvällen bjöd på en kall öl, endorfinmarinerade kycklingfiléer och skön tid med familjen. Skön avslutning på en bra helg.

Besöksräknare, snor och DNS

Igår lade jag till en enkel besöksräknare på min blogg och efter ett dygn konstaterar jag glatt att jag haft 45 besökare - Roligt!! I ärlighetens namn ska det tilläggas att några av dessa varit jag själv som varit inne och tittat...

Träningsmässigt blir denna vecka ett riktigt lågvattenmärke p g a dunderförkylning efter Mallorca-resan. Ett mycket lätt träningspass över 8 km som nästan kan klassas som lågpuls (snittpuls 156) kördes i tisdags utan några som helst problem. Veckans andra pass var tänkt till igår eller idag men nu blir det bara två pass denna vecka eftersom jag hoppas komma ut en sväng på söndag i alla fall.

Har i princip bestämt att det blir en DNS i Bålsta halvmarathon nästa lördag. Detta p g a brist på tid, form och just nu också motivation. Vad gäller det senare så hoppas jag den återvänder med hjälp av några sköna höstrundor när väl förkylningen släpper.

Trevlig helg på er!

McMillan

På kul så matade jag in mitt halvmarathon-resultat från Stockholm i McMillan Running Calculator och det är ju nästan kusligt hur mycket detta liknar mina personbästa - kul!

OK, jag är något snabbare på 1 km och 5 km än vad tabeller visar men å andra sidan inte riktigt lika snabb/uthållig på marathon där jag sprungit på 3:23 mot 3:14 i tabellen vilket talar om för mig att jag tappade för mycket på andra varvet där. Jag passerade halvvägs på 1:35:35 på Stockholm marathon 2009 och matar jag in det så säger kalkylatorn 3:21:35 vilket ju stämmer bättre.

Detta säger mig att halvtidsarmbandet från Marathon.se och som man också kan få på mässan innan loppet som visade 1:37 halvägs för sluttid 3:15 och som således går ut på helt jämn fart där man inte tappar någonting på sista 21,1 km inte är realistiskt.

Testa, stämmer det lika bra för dig?

Perspektiv

Ibland känns det mesta ganska oviktigt, även löpningen.

Mallorca-resan blev inte alls som tänkt. Efter 3 dagar med i alla fall en hel del sol och bad fick Henrik som är 8 år, akut andnöd och han var riktigt riktigt dålig! Det blev ilfärd i ambulans till sjukhuset och sedan efter akutbehandling vidare transport till Universitetssjukhuset i Palma där jag och Henrik fick stanna i 2 dygn och försöka göra oss förstådda hos personal som inte pratade engelska.

Allt gick bra vilket naturligtvis är det viktiga men inte var det roligt att sitta och titta in i väggen på en spansk sjukhus och sova i en plaststol i 40 timmar. Allvarligt kruppanfall var konklusionen eftersom allt annat kunnat uteslutas.

Löpningen då, jodå, det hann bli två pass på Mallorca innan allt detta hände. En snabbt pass @4:25 min/km i snitt över 7,5 km längs med och på sandstranden och ett segt morgonpass över 10km som inte förtjänar någon längre beskrivning för det känns så här i efterhand just oviktigt.

"Out-of-the-Office"

Nu blir det blogg-paus till efter 5 oktober.

Först väntar ett par dagar med jobbet i Lund följt av en vecka på Alcudia, Mallorca med familjen. Löparskorna följer såklart med både till Lund och till Mallorca. Planen är enkel - samla lugna sköna kilometrar vid några tillfällen.

Löp väl i höstvindarna!!

Det blir en tävling till i år

Det har öppnat sig en möjlighet att springa Bålsta halvmarathon den 17/10. L jobbar men svärföräldrarna har erbjudit sig att vara med barnen några timmar - toppen! Det ska vara ett bra arrangemang och en lättsprungen 3-varvsbana och visst vore det kul att försöka en gång till i år på sub90 på halvmaran!

Att träna efter tävling

Mycket funderingar finns ju kring det optimala sättet att träna INFÖR en viktig tävling.

Idag var första "riktiga" (söndagens 5 uppmjuknings-kilometer ej inräknade) träningspasset EFTER Stockholm halvmarathon och jag slogs av hur lätt det gick och hur skönt det var! Det stärker min teori om att tävlingar ger en formtopp efteråt. Jag hade några riktigt bra pass efter Stockholm Marathon också. Min vanliga lunchrunda är 7-8 km men idag förlängde jag till 10 km jämnt och det gick så lätt så lätt.

Jag hade ingen riktig plan för passet, och första 3 km är inte mycket att skriva hem om, de avverkades mellan 4:44-4:37 min/km men sedan infann sig en lätthet och resterande 7 km landades enligt följande; 4:24, 4:16, 4:12, 4:24, 4:22, 4:29, 4:13 i princip utan att trycka på alls och med lätt andning och låg och fin puls hela vägen. I slutet av lunchrundan finns en riktigt brant och 500m lång backe och här drog pulsen iväg över 190 men jag behöll farten riktigt bra hela vägen upp.

Totalt blev det 10 km på 44:27 med en snittfart @4:26 min/km. Tänk om alla pass gick så här lätt?

1:32:15 Stockholm halvmarathon

Loppet slutade i nytt pers!! 1:32:15 och plats 688 av drygt 8200 fullföljande. Missade 1:30 men riktigt nöjd med hur jag MENTALT för en gångs skull höll ihop det hela vägen.

Träffade Tobias i startfållan och vi hade sällskap fram till 12 km (trevligt!! Tack för sällskapet!).

Sprang avslappnat och höll tidsschemat fram till 10km (42:37), vid 11km passerade farthållaren för 1:30 och jag förmådde inte riktigt följa. Det gällde även Tobias som började få svårt att följa nu. Avståndet till farthållaren blev sedan konstant ca 100m och jag gjorde ett försök på Skeppsbron att komma ifatt, kom lite närmare men inte riktigt nära, gav istället upp tanken på 1:30, men var aldrig orolig för perset på 1:32:47.

Höll i det bra även på Södermälarstrand även om farthållaren nu var längre bort, fortfarande avslappnad löpning även om farten nu snarare var 4:25 än 4:15. Tungt sedan i motlutet vid Zinkensdamm med km-fart nu upp mot 5:00 i motlutet, ökade igen till ca 4:10 vid toppen, bra fart nerför Götgatsbacken som jag sedan tog med mig ut på flacken på Skeppsbron. Alla löpare som bara kommit 12-13 km gav lite energi och jag höll ihop det bra bra imål!! Nya målgången i en utförslöpa var en höjdare. Riktigt nöjd med nytt PB trots missat 1:30 mål! - Skönt att känna sig nöjd efter tävling som omväxling. Jag slog ju en världsmästare - Kajsa Bergkvist! Jag syns ovan i lila tröjan med nummer 697 tillsammans med Tobias i grön Jogg.se-tröja. Tack Espen för bilden!

Dags igen...

jaha, då var det dags igen.

Efter flera års symptomfrihet gick jag och kollade mina blodvärden i veckan. Jag har en tioårig historia av blödningsanemi, förmodligen ett litet kärl som ligger och läcker i tarmen någonstans...hade 60 i Hb(!) när det upptäcktes 1997. Trots otaliga och ibland också osannolika undersökningar har man aldrig hittat något. Fynden idag var Hb 121 vilket är lite klent för en kille men värre var att järndepåerna var så låga, S-Järn var 5 (ref 9-34) och S-Ferritin var 20 (30-350). Det järn jag får i mig via kost och de förbaskade Duroferon jag knaprar ibland förbrukar jag alltså, det lagras inte upp i depåer. Nu blir det höjd Duroferon-dos till en om dagen och ny kontroll om 6 veckor...surt.

Ska jag se det positivt så har jag nu något att skylla på om det går åt fanders på Stockholm halvmarathon imorgon...skit samma, nu kör vi!!!

Boktips

Marathon-Johans bok Marathonmålet finns nu till försäljning på Vulkan. Jag har läst de tre första kapitlen som finns tillgängliga via hans blogg och det är trevlig läsning för den som har barn och kombinerar det med att tillbringa en del tid med löparskorna på. Läs kapitlen och köp boken!!

Ett inlägg i debatten

Är det någon mera än jag som tycker att tonläget i debatten om svininfluensan börjar bli en aning för uppskruvat? Fick detta fina bidrag från en kollega. Alla har fått första höstförkylningen och ändå vågar man knappt nysa (OBS i armvecket!) av rädsla för att bli betraktad som Persona Non Grata av omgivningen.

Vad gäller löpningen finns inte mycket att tillägga, oootroligt löpsugen fast jag faktiskt sprang lätt i tisdags. Förkylningen är saaakta på väg att emigrera från bihålorna, hoppas den är helt borta till på lördag. Jag har ju lovat mig själv att inte springa förrän loppet på lördag men det kanske ändå får bli ett par kilometers jogg ikväll med några lätta fartökningar...

Reviderad målsättning...eller

OK, dags att fega ur så här veckan före tävling? Ja kanske. Hela året har ett av målen varit att klara av halvmarathon sub 90 men handen på hjärtat, hur har det gått med kvalitétsträningen i sommar??

Träningsdagboken efter Stockholm Marathon innehåller 5 fem pass i målfarten 4:15 min/km varav det längsta var 9 km - fem bara!!! OK, dessutom finns en tiotal intervall-och snabbdistanspass av varierande kvalité men pass längre än sisådär 15-16 km är det inte gott om precis och definitivt inte i farter som påminner om 4:15...

Senaste 4 dagarna har jag varit förkyld, ont i halsen och snorig och med en "huvudet-i-en glasburk-känsla". Tillräckligt risig för att avstå från löpning i helgen.

Efter besvikelsen i Telge Stadslopp har jag bestämt mig för att vara snällare mot mig själv de få gånger jag tävlar. Därför ser planen ut så här; Imorgon lätt lunchpass 5-6 km för att känna efter och sedan ingen mer löpning innan loppet på lördag för att verkligen komma dit löpsugen! Det ska faktiskt bli riktigt kul att springa nu, normalt brukar jag våndas tänka på hur jobbigt det kommer att bli innan tävling , men med lägre förväntningar hoppas jag att det ska bli en mera positiv upplevelse. Jag är övertygad om att frånvaron av förväntningar gjorde att jag sprang på 1:32:59 i samma lopp 2007, hade helt enkelt inga förväntningar på att det skulle gå undan!!

Känns det OK på lördag går jag ut med ambitionen att klara 1:30 (provar nog att hitta en farthållare för jag lär ju behöva sällskap) men jag KOMMER INTE bli BESVIKEN om klockan stannar på 1:35 heller. Så det så!!! Herregud det är ju bara min tredje halvmara...

Höst, snor och löpglädje

Det är höst!! Hela veckan har jag varit omgiven av hostande snoriga kollegor och barn och igår under distanspasset strilande regnet ner samtidigt som mörkret föll. Det blev säsongspremiär för min favorit, min snorgröna Craft-jacka som är mitt bästa köp.

Trots att jag var fullständigt genomsur efter 1 km så infann sig en märklig löpglädje under passet utan synbar förklaring. Jag sprang lätt och ledigt med låg och fin puls och med ett leende på läpparna samtidigt som jag hade sällskap av Winnerbäck i lurarna. Jag fick lägga band på mig för att inte börja sjunga med. Äldre par under regnrockar och paraplyer och en och annan hundägare på motvillig promenad tittade misstänksamt på mig där jag gled fram. På gruset på Hälsans Stig satte jag vänster fot i en gyttjig djup pöl men inte heller det kunde råda bot på glädjen med att vara ute och springa.

Hemma igen 42 minuter senare efter 9,1 km @ 4:41 min/km med ett leende på läpparna. Förmodligen är man väl inte riktigt klok!

"I am convinced that life is 10% what happens to me and 90% how I react to it" Charles Swindoll

Tankar under en snabbdistans

Efter söndagens fullproppade schema med fotbollsmatcher och därtillhörande idéellt arbete så blev det en lucka som utnyttjades för en löprunda. I förra inlägget funderade jag på en snabbdistans och så blev det.

Snabbt och snabbt förresten, allt är relativt, men tanken igår kväll var att springa i sub90-halvmarafart, dvs i 4:15 min/km och det lyckades väldigt väl!!

En timme efter maten är kanske lite för tätt inpå men man får ta de luckor som erbjuds...

Jag gav mig i alla fall iväg med siktet inställt på 5-6 km snabbare löpning. Iväg direkt utan uppvärmning och det kändes helt OK även om farten blev ojämn i början, första km 4:19, andra 4:05. Ändå helt problemfritt och med lätt känsla de första fyra km. Jag passade på att fokusera på tekniken också, kadens, armföring, djupare andning. Jag säger som Lisa Nordéns triathloncoach: "Running is pretty technical". Jag menar, det går ju att komplicera även den enklaste sysselsättning.

Efter fyra km började det gå lite tyngre. Rundan innehåller här flera motlut och då går det direkt tyngre. Jag vet ju att jag inte är någon backlöpare av rang, inte uppför åtminstone. Vid det här laget var blotta tanken på 21,1 km i det här tempot skrattretande MEN jag har en ny teori om detta...kan det vara så att blotta tanken på att rundan snart är slut, att passet snart är genomfört, gör att det känns mycket mycket jobbigare?? Snälla, säg att det är så...

Hur som helst, jag plågade mig igenom backarna, och kom tillbaka någorlunda OK och avslutade efter 7,5 km (vilket ju faktiskt var lite längre än jag tänkt) och 31:58 på klockan. Toppfarten under passet var 3:42 min/km vilket talar om att jag någonstans under rundan legat på för hårt.
Avslutade med 1 km nedjogg. Träningsdagboken för augusti landade nu på den hyggliga siffran 154 km och totalt passerades 1200km för året.

Helgen börjar...

Som Snorkfröken redan träffande beskrivit landade Runners World i brevlådan i torsdags och jag som normalt brukar kasta mig över den upptäckte till min förvåning att det inte brådskade att läsa den nu! Det kan ha att göra med att den Photoshoppade tjejen på omslaget igen konkurrerat ut kända löparprofiler som Wissman, Ewerlöf och Musse.

Fredag förmiddag och endorfinrus efter morgonens sköna 15km-pass. Full fart på jobbet hela dagen fram till att jag bestämde att det var dags att ta helg.

Nu lördag som inleddes med att Eskil 3 år tittade på klockradion och med ett leende utbrast; "Titta pappa, det står Linda, Staffan och Eskil". Klockan visade alltså 07:23. Ingen större skillnad på digitala siffror och bokstäver när man är 3 år...

L överraskade genom att ge sig ut och springa en runda kl 06:30 eftersom hon vaknade tidigt. Jag tycker hon är otroligt duktig, hoppas hon fortsätter nu när det blir lite kallare och mörkare. Idag är ingen löpning inplanerad för egen del men förmodligen blir det lite balansplatta senare idag.

Imorgon söndag är det fullt upp med stora barnens fotbollsklubbar (matcher, caféförsäljning m m) men jag ska försöka få till en kortare runda imorgon kväll. Kanske blir det en snabbdistans om huvudet är med mig.

Trevlig helg!

Morgonpass imorgon!

En granne frågade om jag ville göra sällskap till jobbet imorgon bitti och vem tackar nej till det även om morgonpass inte brukar vara min bästa gren!

Jag hade ändå planerat ett längre pass i helgen inför Stockholm halvmarathon men helgen är knökfull med aktiviteter plus att L jobbar på lördag så nu blir det 15km fredag morgon och förhoppningsvis också några kilometer på söndag kväll, då hamnar nämligen augusti-mängden på 150km, förmodligen är man väl inte riktigt klok :-)

Det ska väl gå att klämma in något långt pass innan halvmaran ändå på de två veckor som är kvar?

Således avfärd 06:30 imorgon bitti för 15 km slingrande asfalt längs med ängar och kolonilotter. Det är en trevlig runda som jag delvis brukar använda för mina långpass innan maran, enda nackdelen är att det ibland kommer en SL-buss förbirusande. Vädret lovar sol så det blir en fin morgon.

"When I wake up in the morning, feel the sunlight on my face, I get up and I'm yawning, I've got so much time I can waste..."

Balansplatta!

Jag har snöat in på detta med balansplatta. Igår blev det därför inköp av 1 st sådan i närmaste sportbutik. Ett litet instruktionshäfte som visar övningar följde med, inte bara för fot och ben utan också magövningar och varianter av armhävningar. Magövningarna kändes i magen vill jag lova!!

Förhoppningen är att regelbunden övning ska stärka alla små muskler i fot, vad och runt knän och resultat brukar märkas ganska snabbt enligt de redan frälsta. Återkommer med rapport senare.

10,7 km lättdistans

Pigga och raska ben och huvud ikväll efter två dagars uppehåll! Jag fick nästan bromsa farten inledningsvis eftersom jag låg neråt 4:15 och så hårt hade jag inte tänkt köra iväll.

Totalt hamnade snittfarten på 4:36 ikväll efter genomfört pass, sista km ökade jag till 3:52 men då ska erkännas att den också går mycket svagt utför.

Testade mina Adidas Supernova Sequence (reafynd från i somras) ikväll och jag känner mig inte helt nöjd med dem :-/, de sitter väldigt tight och skönt men det är precis som om pronationskilen är för "stor" i alla fall på vänster eftersom det känns i varje nedslag som om foten tvingas utåt. Helt annorlunda känsla mot mina DS Trainers.

Nåja, de får såklart några chanser till.

Första inlägget...

Ja, då finns jag i bloggosfären. Jag har blivit alltmer sugen på att skriva lite trots att jag vet att tiden inte riktigt finns i vardagen med jobb, familj och träning. Tanken är att min löpträning ska vara i fokus här, vi får väl se hur det går.

Namnet på bloggen syftar på det tempo jag ofta hamnar i när jag är ute och löptränar, även om jag tänkt köra snabbare än så eller riktigt långt så visar pulsklockan en snittfart som oftast ligger ganska nära just 4:30...
Välkomna ni som hittar hit!