Race Report Semesterloppet Mariefred 10 km - 39:41 och plats 16/150 herrar

I lördags sprang jag ett lopp igen, Semesterloppet 10 km i idylliska grannbyn Mariefred, känt för Gripsholms slott bland annat. Det här loppet, som jag aldrig sprungit tidigare trots att det är så nära, var inget prioriterat lopp utan något jag ville springa för att det är roligt och jag hade heller inte gjort några speciella förberedelser även om dagarna innan p g a livet innehåll lite extra vila. På tävlingsdagen var det överraskande varmt trots att vädret hade slagit om med kraftigt regn kvällen innan, dessutom blåste det rejält i Mariefred, upp till tolv sekundmeter i byarna. Starten gick ifrån byns centrala torg och jag stod ganska långt fram och kom iväg bra, Banan gick svagt uppför första kilometern för att sedan gå brantare uppför i en lång backe på den andra kilometern och farten var lite över 4 min/km. Den tredje kilometern gick sedan lika mycket utför igen och dessutom fick vi en del medvind och den avverkades på 3:50. Vi kom tillbaka till torget där starten gick och banan blev lite knixigare med många skarpa kurvor, något som hela banan bestod av. Bort från centrum igen fick vi återigen lite medvind och jag passerade 5 km på strax under 20 minuter. Det var glest mellan löparna efter att 5 och 10 km-banorna delat på sig. Sex km passerades på strax över 24 minuter på min klocka och här kom banans tuffaste parti, en ganska brant och lång backe och och klockan visade strax under 5 min/km på krönet, men återigen följde en längre utförslöpa efteråt. Ansträngningen var hög trots den måttliga farten och jag trodde inte jag skulle klara att springa under 40 minuter i blåsten på den här knixiga banan.

Vid sju km låg jag tidsmässigt en del efter sub40 efter den långsamma backen men trots att avslutningen på loppet tillbaka in mot centrum bjöd på tuff motvind längs strandpromenaden så sprang jag bra och måste ha tjänat in tid de sista två kilometerna. På den sista kilometern med ungefär 600m kvar till mål, blev jag omsprungen av Henrik Sandén från Strängnäs Löparklubb och jag ökade farten ganska rejält i ett försök att hänga på, vilket jag inte riktigt lyckades med. Jag kom dock ikapp och förbi två löpare som jag haft framför mig en stor del av loppet och när jag svängde in på den smala gågatan med gatsten, som var kantat av publik så insåg jag med ett par hundra meter kvar att springa att jag skulle fixa sub40 då jag hade cirka en minut på mig. Det var ganska häftigt att springa på den smala gågatan i för mig hög fart och de täta publikleden gjorde att det kändes som om jag sprang riktigt snabbt, det var bara tur att inget barn eller annan åskådare korsade gatan och kom i vägen. Efter en sista spurt tvärs över torget gick jag i mål på 39:41 och en sextonde plats av 150 herrar som sprang 10 km. 

30 meter kvar till mål fotat av hustrun som följde med som support idag.

Jag har lovat mig själv att numera aldrig vara missnöjd så länge jag klarar sub40 på milen och eftersom jag trodde att jag inte skulle fixa det idag så blev det istället en positiv överraskning att marginalen blev så stor till slut. Jag hade liksom flera andra 9,9 km på Garmin men tror inte banan är för kort, utan trängsel kunde jag springa närmaste väg hela tiden. Efter en nerjogg runt Gripsholms slott blev det lite mysigt häng tillsammans med andra löpare på torget i väntan på prisutdelning innan hemfärd. 

Det här loppet som sprungits sedan 1993 skulle gått för sista gången i år men nu verkar det som om loppet ändå får en fortsättning och det är positivt. De här små loppen är mysiga och trots att banan både är knixig med en del kupering och med både gräs- grus-och asfaltspartier så är en kombinerad lopp-och Mariefredsutflykt något jag verkligen rekommenderar till alla som har möjlighet. Möjligheterna till en trevlig fika i idylliska omgivningar är i princip oändliga i Mariefred! 

Resultat här. 

Medaljselfie

Race Report Spring Snyggt 10000m - 39:13.77 och plats 24/27 i andra heatet

När jag såg att Spring Snygg-podden skulle arrangera 10000m på Källbrinks IP i april var jag snabb att anmäla mig, då jag missade Enhörnas Påsksmällen 10 km på grund av Påsklovsresa. 

På tävlingsdagen kom jag i god tid till Källbrink där kvällens första av tre heat över 10000m redan var igång. Gott om publik, soligt väder men också ganska blåsiga förhållanden. Hade gott om tid att prata med trevliga människor, bl a klubbkamrat Kim som sprang fina 2:26 på Milano Maraton nyligen, Hannes och Molle från podden Kafferumslöparna med flera, innan uppvärmning. Hade varit lite nervös hemma men på plats kändes det mest bara roligt. Då vi var 27 löpare i heat nummer två, tog det ett tag innan varvräknarna hade hittat löparna de skulle ha koll på men till slut blev det dags för "På edra platser", pang och vi kom iväg utan problem. 

Strax dags för start

Pang, starten har gått

Kom in längs sargen efter första kurvan och in i tänkt måltempo 93 sekunder per varv för att springa under 39 minuter. Jag hade som vanligt klockan på "Banlöpning" med autolap på 400m vilket ger exakta angivelser förutom att farten brukar "fladdra lite" på klockan, vilket jag nu förhoppningsvis åtgärdat genom att byta ut datafältet "momentantempo" till "varvtempo", och de första tre varven låg där men samtidigt läste jag av klockan manuellt vid passeringen för 1 km och då visade klockan 3:46, alltså lite för snabbt. Startfältet hade vid det här laget dragits ut och jag hamnade, som så ofta, i spets för en ganska stor andraklunga. Det blåste en del motvind på upploppsrakan men det störde inte så mycket och känslan var att vinden avtog ju mer klockan blev. 

Redan på fjärde varvet började varvtiderna ligga på mellan 94-95 sekunder och jag överraskades här alldeles för tidigt, av ganska negativa tankar som ofta kommer på millopp men då betydligt senare in i loppet, tankar om att bryta/kliva av/sänka tempot/ta det som ett träningspass o s v. Ni känner säkert igen er, men det var extra jobbigt att tankarna kom så tidigt. Väl medveten om att sådana tankar kan komma och gå under ett lopp gjorde jag mitt bästa för att mota bort dem och fortsätta springa så jämnt som möjligt.

Loppet fortsatte med mig i spets för vår klunga varv efter varv, jag tittade över axeln några gånger men uppmanade inte någon att hjälpa mig att dra, det gjorde däremot John Kingstedt, som varvade uppgiften som speaker med att jogga runt på ytterbana och heja på oss löpare, men ingen kom upp. Vi passerade 5000m på min klockan på exakt 19:30 och här förstod jag att det skulle bli utmanande att klara 39 minuter och springa en lika snabb andra halva, även om jag brukar kunna öka i slutet. Givet den höga ansträngningen kändes det inte aktuellt att försöka höja farten heller med fortfarande långt kvar till mållinjen. Någonstans hade vår andraklunga blivit en tredjeklunga då några löpare gått om och bildat en mindre grupp lite framför oss. Jag ser på varvtiderna från klockan att jag efter passering halvvägs hade sex varv på raken på tider mellan 95-96 sekunder (96 sekunder per varv är 4:00 min/km) innan jag igen kunde öka med ett par varv på 94". Även om det gick lite långsammare kändes det ändå lite bättre mentalt nu att kunna räkna ner när det återstod klart mindre än tio varv och jag började också ta in på löparna framför och kunde springa om ett par av dem vilket gav lite extra krafter.

De sista jobbiga fem varven hade jag en löpare i rygg (som jag sett efteråt hette Erik Karlsson och siktade på samma mål som jag) som trots att han andades väldigt ansträngt ändå manade på mig med "kom igen" "nu kör vi" och liknande några gånger, vilket hjälpte - Tack - och med dryga kilometern kvar gick han om och fick en liten lucka. Jag sprang så fort jag orkade och försökte öka med 800m kvar och det varvet gick på 93" och sedan brukar jag kunna avsluta med ett riktigt snabbt sista varv neråt eller under 80 sekunder och jag tog i, men kanske inte som jag brukar kunna göra då jag insåg att jag inte skulle nå sub39 ändå. Efter riktigt snabba sista 200m gick sista varvet på 83" och jag passerade mållinjen på 39:13.77, med nämnda Erik en knapp upploppsraka framför mig på 39:02. Resultat finns här. 

Efter att ha pustat ut någon minut efter målgång kände jag mig pigg och som vanligt kom direkt tankar på varför jag inte tog i mera, men jag var ändå rätt nöjd. Det var jobbigt tidigt och jag fick absolut ut det jag hade i kroppen för dagen och jag är väldigt stabil på tider runt låga 39 minuter, vilket jag också fick mycket beröm för av andra deltagare, med tanke på min ålder. 

Efteråt blev det trevligt snack med andra löpare, nerjogg, lite skosnack med trevliga Stefan från Saucony och med Manne medan jag tittade på fina prestationer i det snabbaste heatet där bl a min klubbkompis Jimmy sprang under 36 minuter för första gången och Kafferums-Hannes klev in i finkafferummet och sprang under 32 minuter. Det var också kul att se mycket duktiga Anders Österlund Västerås SOK i M50 springa på finfina 32:14 även om han inte verkade speciellt nöjd efteråt när jag gratulerade honom till resultatet. 

Stort tack till Manne och John med föräldrar Anders och Monica för ett väldigt fint arrangemang!  En fin kväll med trevliga människor som gav energi! Roligt att vara tillbaka i lopp-bubblan. Jag är stabil på under 40 minuter fortfarande och även om jag vill springa aningen fortare gäller det att acceptera nuläget och jobba därifrån. Det här var 24:e gången jag sprang milen sub40 på tävling sedan 2010, jag hoppas att nummer 25 kommer på Långlöparnas kväll på Stockholm Stadion i juni!

Nu får det blir fokus mot Stockholm Maraton, slänger jag in någon spontan loppanmälan så får det bli av karaktären hårdare träningspass utan toppning eller specifika förberedelser. Närmaste kandidat för det är i så fall På Spåret 5000m där jag ändå planerat att vara publik och kolla på Almgren et al, då jag missar Premiärhalvan och Kungsholmen runt p g a andra aktiviteter.

Race Report Varvetmilen Södertälje - 37:30 och plats 18

Det blev aldrig något Stallarholmslopp förra helgen, fick inte ihop logistiken utan ställde istället om siktet mot helgens betydligt flackare Varvetmilen i Södertälje och ett sista försök i år att springa milen under 38 minuter. 

Jag hade tagit det extra lugnt med träning i veckan och hade en bra känsla i kroppen. Södertälje bjöd på idealiskt, kyligt väder med sol och bara en svag bris. 

Träffade flera löparkompisar på plats och joggade upp längs banan med Gabriel och tog sedan plats långt fram i startfållan. Kände mig ovanligt lugn och samtidigt fokuserad istället för nervös och olustig vilket är vanliga känslor för mig i starten på lopp. När Kent och Jakob försvann direkt i starten framför mig fast jag höll 3:30-fart så bromsade jag mig själv och såg till att hamna runt 3:50-fart istället fart då första kilometern också gick svagt uppför. Fältet spreds ut ganska fort och efter den första kilometern fick jag springa själv. Jag höll jämn fart och hade en bra känsla tidigt i loppet, jobbigt flåsmässigt men benen var fräscha och inte alls tunga så tunga som jag ofta upplevt i höst. Kilometerpipen på klockan kom hela tiden efter skyltarna första varvet men farten var hela tiden där jag ville ha den. Banan var riktigt snabb, efter första kilometern var det väldigt lättsprunget, inte minst andra halvan av varvet där den svaga vinden också kom i rygg. 

Passerade 5 km på 18:45 på min egen klocka och redan här hade jag en känsla av att det skulle gå vägen idag att springa sub38. Andra varvet blev händelselöst, jag passerade en löpare på den sjätte kilometern. Hade Kent ca 70 m framför mig men tog inte in något, tvärtom försvann han iväg på andra varvet. Stärkte mig själv med att jag inte tappar 3 sek/km på andra varvet och fokuserade mest på att inte spänna mig. Tilltagande trötthet såklart och jobbigare flåsmässigt såklart men samtidigt insåg jag att det fanns en chans att gå under också 37:30 med ca 3 km kvar vilket motiverade ytterligare. Försökte springa lite "större" i slutet och inte spänna mig men benen började bli tunga med knappt 2 km kvar. Försökte mig på en långspurt med ambitionen att ta ut alla krafter och jag tog in på en kille med långtights och röd tröja och i början på den sista kilometern passerade jag honom men han svarade ganska snabbt och gick om mig igen och fick en lucka på ett par meter. Tog i det jag hade och speciellt efter sista 90-graderskurvan på upploppet i svag motvinden så tog jag ut det allra sista och stängde, verkligen helt slut, av klockan ett par sekunder senare. Den officiella tiden blev sedan 37:30, jäklar missade målet med en sekund men sprang å andra sidan båda halvorna helt jämnt :)

Efter backiga Stallarholmsloppet två gånger på 38 och ett misslyckat banlopp på 38 i somras som enda millopp så känns det därför bra att för första gången sedan 2014 vara tillbaka på 37 minuter igen i säsongens sista tävling och det med bred marginal! 

Jag har faktiskt bara sprungit milen snabbare två gånger, 36:44 på LLK 2014 och klart backigare Påsksmällen 2014 på 37:15.  Kul att träffa Gabriel, Kent, Jakob, Hiding, Mario, Nathan och många fler Enhörnalöpare och andra jogg-kändisar!

Race Report Stallarholmsloppet 2016 - 38:46 och en tredjeplats

IIgår sprang jag trevliga Stallarholmsloppet igen. Det är två år (!) sedan jag sprang ett millopp senast och då var det samma lopp. Ett lopp som jag då, 2014, sprang med en form i dalande efter en lång men fantastiskt bra tävlingssäsong. I min iver att utvecklas vidare åkte jag sedan på skadan i baksida lår våren 2015 och sedan var det fokus på New York Maraton på hösten och Stockholm Maraton efter det.

Min kompis David och jag drog till Stallarholmen i det kyliga vädret, värmde upp genom att jogga ett par kilometer av banan och jag körde ett kortare parti med fart och lite stegringar. Starten dröjde så det blev lite mer jogg för att hålla mig varm. Det blev också trevligt löparsnack, t ex med dagens segrare, en Strängnäslöpare med 33-minuterskapacitet på milen som jag förstod skulle vinna men som precis som David skulle ta det som ett träningspass inför Växjö Maraton nästa helg.

Starten gick och jag kom iväg som trea-fyra med David strax bakom men var snart uppe på andra plats utan att förivra mig. Känslan var bra inledningsvis. Segraren tog det ganska lugnt men ökade ändå sakta avståndet. David som sprang 5 km sprang om mig efter ett par kilometer på den ganska backiga banan och strax därefter blev jag också omsprungen av en löpare från arrangerade fotbollsklubben som efter en googling i efterhand visade sig vara en 23-åring från klubbens A-lag. Jag kände igenom honom då han kom trea när jag kom fyra för två år sedan. Nu låg jag alltså trea på milloppet. Längs Mälaren blåste det lite motvind. Den långa backen uppemot varvning var lika seg som jag mindes den och jag var rätt trött på krönet. Jag hoppades att loppets tvåa också skulle springa fem kilometer men när David fick springa in på Toresunds IP som segrare (18:58) så fortsatte tvåan ut på milbanan. Andra varvet blev precis som förra gången helt händelselöst. Jag såg segraren (37:12) en bit fram ibland och hade tvåan strax framför mig och bakom mig fanns absolut ingen som hotade min placering. Ibland var jag så nära tvåan som 20 meter ibland skiljde det 40-60 meter. Jag sprang med ganska jämn ansträngning och gjorde ett par försök att komma upp i rygg utan att få kontakt. Efter nio kilometer gjorde jag ett sista försök att komma ikapp i den långa backen och först närmade jag mig men mot slutet av backen blev mina ben riktigt stumma och jag fick slå av på takten och i den efterföljande utförslöpan ner mot idrottsplatsen hade jag gett upp kampen om andraplatsen. Jag hade en förhoppning om att springa under 38 minuter då fartpassen känts bra på sistone men jag märkte att jag saknade fartuthållighet, i de korta backarna tog jag in men i den långa avslutande backen orkade jag inte. In på löparbanorna var tvåan kanske 40 meter före mig, jag avslutade snabbt men det var för långt fram för att komma ifatt. Jag sprang i mål på 38:46 på en tredjeplats med tolv sekunder upp till andraplatsen.

Vinnarna i herr-och damklass på fem och tio kilometer(t ex David) fick en gratis startplats till nästa år medan tvåan och trean på fem och tio kilometer inte uppmärksammades vilket var lite tråkigt. Istället valde man, vilket jag tycker är riktigt bra, att uppmärksamma fler genom ett generöst prisbord. Salming sponsrade via lokala Intersport-butiken och flera kompletta löparset med skor, byxor och jacka lottades ut, inget som jag med min välfyllda löpgarderob behöver. Jag vann ett presentkort på 500 kr på lokala Intersportbutiken. Svärmor, som var hemma och passade barnen då min fru jobbade fick det eftersom hon kollat på en ny jacka på just Intersport.

Två glada men lite frusna löpare i mål, en vinnare till höger och en tredjepristagare till vänster!

Det var kul att tävla igen, loppet är trevligt arrangerat med mysig, familjär stämning och ett generöst prisbord, banan är varierad om än ganska kuperad. Jag gjorde mitt bästa, tror jag, som alltid efter korta lopp funderar man ju på om man inte kunnat springa fortare vilket jag såklart gärna gjort men det blir en lite annan typ av löpning när det handlar om placeringar och det är skönt att inte fokusera så mycket på tid. Kanske blev jag lite för bekväm på det andra händelselösa varvet och kanske hade jag kunnat pressa mig mera om jag kommit ifatt tvåan men jag är nöjd med att ha kommit på pallen även om nu inte blev någon pall :)

Det var roligt att tävla igen, att åka iväg med en kompis tillför en extra dimension och det var kul att komma trea. Roligt var ordet för dagen. Precis som jag känner för löpningen överhuvudtaget just nu. Gott så!