fredag 24 februari 2017

Vara snäll mot sig själv!

Det känns oförskämt bra just nu och jag tycker faktiskt att jag är både smart och snäll mot mig själv, t ex igår kväll. Jag hade tänkt springa distans men det blåste 10 sekundmeter, var någon minusgrad och underlag var 100% ojämn blankis eftersom blötsnön som inte plogats bort frusit till is. Jag hade dessutom tränat tisdag och onsdag och orkade inte ge mig ut i kylan och halkan när klockan passerat 20:00. Hade det varit för ett tag sedan hade jag säkert stressat ut på några kilometers distans som i bästa fall gett något om jag förmått hålla ner farten men förmodligen mest gjort mig sliten! Dessutom hade jag planerat för löpning både fredag, lördag och söndag så fem pass ändå den här veckan och en vilodag gjorde mig bara gott!!


Snabbdistans raka vägen till ortopedakuten?

Eller så beror den positiva känslan just nu på att mina ben blivit så långa...

Loppsäsongen närmar sig och jag velar om jag ska skippa Stockholm Maraton - BG Nilesjö chefredaktör för Spring tyckte ju det men samtidigt var det väldigt kul i fjol och många av mina löparkompisar ska springa. Samtidigt brukar jag springa vartannat år och nästa år när det är 40-årsjubileum och helt ny bana vill jag definitivt stå på startlinjen! Kanske springer jag utan att ha det som säsongens stora mål som Stockholm Marathon annars brukar bli för mig. Dessutom är jag redan nu i väldigt bra form och som känslan är nu skulle jag nog kunna springa några minuter snabbare än tre timmar utan att gå på max. Anmäld är jag inte och jag tror jag dröjer lite till att bestämma mig. Lite fler lopp hoppas jag på, det har jag bloggat om tidigare, en ny halvmara i Västerås i april blir det förhoppningsvis och förhoppningsvis också något millopp under våren.

Äldre blir jag ju hela tiden och förhoppningsvis också lite klokare på kuppen, jag inser mer och mer att vad som sker utanför löpningen påverkar träningen väldigt mycket! På jobbet ser inte mina framtidsutsikter bra ut nu och det gör också att jag är extra snäll mot mig själv, gör det jag ska men i övrigt prioriterar det jag mår bra av, t ex lunchträning. Idag blev det t ex ett riktigt bra pass med hela 20 st trehundringar i 3:20-fart/k uppdelade på fyra serier så 4x5x300m med 200m joggvila i 5:30-fart och 500m serievila i 5:30-fart, totalt 14 km på en timma, och så några extra hundra meter för att ta den här bilden då förstås :) Efter vilodagen igår var det pigga och springglada ben hela passet!

Efter jobbet idag ska jag hämta ut ett löparrelaterat paket på posten, kanhända att nästa blogginlägg handlar både mer om det och om jobbsituationen. Trevlig helg på er!

4x5x300m i 3:20-fart på jobbets löpband och några hundra meter till och ett antal bilder för att hitta någon där löpsteget ser bra ut också :)

6 kommentarer:

  1. Det viktiga är att vara tillfreds oavsett om du springer 5 eller 80 km i veckan.
    Jag har sprungit mer än tidigare och känner att det är riktigt kul
    Det svåra är att hitta balansen mellan mil/kvalitet/utveckling (om man nu strävar efter att bli snabbare)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det ju, det gäller ibland att lyssna på kroppen, ibland att skita i det och köra på om man vill utvecklas, det är en hårfin balans mellan att träna för lätt, för hårt och precis lagom mycket/hårt med en bra blandning. Det är också ganska roligt att klura på det där, tycker jag :)

      Radera
  2. man ska alltid vara snäll mot sig själv för om man inte är det, vem ska då vara det? :-O Och visst påverkar allt runtomkring. Massor! Ibland märks det inte direkt utan tvärtom kan man få "bakslag" när allt verkar rulla på igen. Ta hand om dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så sant så :) jag tror jag upplevde en fördröjd reaktion på jobbstress den här veckan när löpningen kändes ovanligt seg och tung! Lovar att göra så gott jag kan, dagsljus och lugn lunchträning ute idag är en bra början :)

      Radera
    2. "Problemet" är ju att man inte alltid vet. Ibland funkar ju en grej/metod men sen inte. Allt är föränderligt. Och inget är statiskt. :-)

      Radera
    3. Jag vet, ibland vore det enklare att vara en förutsägbar maskin ;)

      Radera