Annandag Påsk betyder traditionsenligt Enhörnas klassiska tävling Påsksmällen som i år arrangerades för 45:e gången. En mysig och familjär lite mindre löpartävling, som dragits med lägre deltagarantal i flera år, jämfört med när Enhörna var en av landets ledande långdistansklubbar på andra sidan millennieskiftet och jämfört med före pandemin. Ett problem som många mindre lopp ute på landet har, tyvärr för de kan vara väl så trevliga och roliga som de stora arrangemangen.
Soligt väder, dock lite blåst som störde men fina förhållanden. Under uppjoggen märkte jag att grusvägen (som halva banan består av), var bitvis rejält blöt och geggig/sugande i skuggan efter den sena våren, och inte minst den berömda "grisbacken" en halv kilometer från varvning och mål var riktigt tungsprungen.
Kom iväg utan att förivra mig men sprang ändå den snabbaste kilometern i startrusningen men tyckte det kändes tungt ganska tidigt och att asfaltspartiet på andra kilometern inte alls kändes så lätt som det "borde". Kanske skulle jag tagit det ännu lugnare första kilometern. Hade ganska negativa tankar i början och ansträngningen var hög men efter 3-4 km på det kuperade och blöta gruspartiet började det kännas bättre. Jag hade sällskap med trevliga Patrick Pring Tullinge Friidrott, som jag känt i många år från jogg.se. Han sprang konsekvent ifrån mig utför medan jag kom ikapp och ibland förbi uppför. Jag försökte springa på ansträngning och springa snabbt utför, vilket jag inte är speciellt bra på, och ta det lite lugnare uppför med lite högre stegfrekvent och lite kortare steg, men sprang ändå ifatt de flesta uppför.
Vi passerade halvvägs på ca 19:30 i en liten klunga, bakom mig på bilden ligger också klubbens duktiga paraidrottare Victor. Tappade sedan lite fart på andra varvet med en sjunde km på 4:10 uppför och en åttonde på 4:02 men flera andra hade det kämpigt också. Klass-segraren i M50 sprang ifrån klungan efter varvning men in på gruspartiet igen var jag, trots att jag var rejält trött, stark och avslutade med två km på 3:47 på klockan inklusive den jobbiga "grisbacken" andra gången. Jag hade på förhand lovat mig själv att verkligen ta ut mig de sista ca 400m flack löpning in mot mål när jag väl kommit uppför sista backen och det gjorde jag. Jag hade tyvärr ingen rygg att jaga inom rimligt avstånd framåt men tryckte på rejält sista biten och klockan visade 2:49 min/km på de avslutande elva sekunderna och 60m efter att klockan gått över 10 km och jag var riktigt trött i mål.
Jag tycker jag disponerade loppet bra och att detta ganska väl speglar kapaciteten just nu även om sub39 borde vara görbart på en flackare, torr bana på asfalt. Jag prickade nästan på sekunden tiden från Kungsholmen runt förra året men värderar detta klart högre då banan är så kuperad och var extra tungsprungen i år.
Detta var femte gången jag sprang Påsksmällen och jag tar med mig att nu sprang snabbare än jag gjorde på min första Påsksmällen 2011, då 39 år gammal då jag sprang på 39:33. Övriga resultat är 38:55 2012 (samma vår som jag senare sprang min första sub3 i Stockholm), 37:15 2014 (fortfarande landsvägspers) och 38:15 2019.
Nu väntar några lugna distanspass innan jag tar sikte på Långlöparnas kväll på Stockholms Stadion och 10000m 24 maj.
Fullständig resultatlista finns här.
Foto: Privat |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar