Jag själv gör nästan alltid det förra, dvs har en skiss för passet i huvudet som jag sedan försöker matcha och det brukar gå bra och oftast överträffar jag också skissen fartmässigt. Jag har utvecklat en bra känsla för min kapacitet och dagsform och kan därför "skapa" pass på en bra intensitet för dagen! Ett sådant pass fick jag till igår där jag överträffade min på förhand uppgjorda skiss. Jag har inte sprungit så mycket snabba pass under sensommaren då fokus legat på Lidingö och igår kväll var jag riktigt sugen på att springa fort och finns suget där blir det oftast som bäst!
Jag plockade fram ett pass jag ibland kör på löpband under vinterhalvåret när snön omöjliggör fartlöpning ute. Uppjogg och sedan 3-2-1 km progressivt och avslut med 2x500m riktigt fort. På löpband brukar jag gåvila 1 min. Igår bytte jag ut 1 min gåvila mot 1 km joggvila och skissen löd: 2km uppjogg följt av 3km @ 3:55 min/km, 2 km @ 3:48 min/km och 1 km @ 3:40 min/km, 1 km joggvila, ingen avslutande femhundring, 2 km nerjogg. Utfallet blev så här.
Trekilometersintervallen enligt skissen alltså. Joggvila och känslan på 2km-intervallen var stabil och jag återhämtade mig fint under joggvilan igen. Under tusingen var jag trött men njöt ändå av att verkligen pressa på längs den dunkelt belysta cykelvägen där jag hölll till och var glatt överraskad över vad klockan visade! Då det omgående kändes bra igen under joggvilan så avslutade jag den efter 500m och sprang en sista intervall på 500m och lyckades höja farten ytterligare ett snäpp och det var en mycket trött men mycket nöjd Staffan som sedan joggade hemåt (i shorts) i den varma oktoberkvällen!
Så hur gör ni? Skissar upp en fart som ni försöker hålla eller går ni på känsla?
Tidigare körde jag enligt skiss, men efter att ha fått träningstipset att intervallerna inte ska gå fortare än att du orkar köra minst en till när du är klar så har jag börjat köra intervallerna på känsla, och då ofta lite progressitv.
SvaraRaderaBra pass du fick till också!
Tack Lennart, har också hört det där rådet men brukar nog snarare ta ut det sista och höja farten på sista. Vet inte riktigt vad jag ska tro men för en elitlöpare (det var väl Lars Södergård som gav tipset) är nog tipset klockrent då en elitlöpare inte vill bli så sliten att det påverkar nästa pass dagen efter.
RaderaBra pass Staffan!
SvaraRaderaHar alltid en tanke/skiss innan som ofta kan följas. Några få gånger har jag hamnat fel men precis som du brukar jag ha bra koll på min kapacitet.
Misstänkte att du fungerade på samma sätt Eva!
RaderaJag har ofta en fart som är tänkt att jag ska hålla. Oftast funkar det men inte alltid, det beror ju dels på dagsform, hur sliten man är men ibland även vädret. Måste lyssna på den där podcasten, intressant!
SvaraRaderaFöljdfråga Tove, är det du själv eller din tränare som angivit farten då, dvs på vilken detaljnivå styr han din träning? Ja, Podcasten är bra, de första avsnitten lite trevande men efterhand har han funnit formerna och det är intressanta samtal!
RaderaJag älskar att följa en skiss, ju mer detaljerad desto bättre :-)
SvaraRaderaDet är väldigt sällan jag inte brukar klara av de tänkta målen under passet, om det är så felar det inte på mycket åtminstone. Är på väg att bli en slav under siffrorna, men det får mig att träna mer och det gör mig glad så jag låter det ske.
Siffror är skoj Johnny och bidrar i sig till träningsmotivationen, jag håller med dig!
RaderaBackintervaller: antal gånger och känsla. Koordinationer: antal gånger och känsla. Intervaller 200m och 400m: antal gånger, känsla, tid. Intervaller 800m, 1000m, 1200m: antal gånger, puls, känsla, tid. Repetitioner: antal gånger, känsla, tid. Tröskelintervaller: antal gånger, puls, känsla, tid. Alltså finns känsla med i alla formerna, vilket är närmast självklart då löpning är en känsloyttring. Vidare finns det en tanke om fart med i bilden i vissa fall, men inte i alla. Så svaret blir: i en del fall bara känsla i andra fall både fart och känsla!
SvaraRaderaSå är det såklart Fredric, känslan finns alltid där och jag registrerar hur känslan kontra fart här men det är ändå ovanligt att jag styrs mer av känslan än av farten just på intervallpassen.
RaderaJag har alltid en skiss, men den planerade farten ligger i ett spann och jag har en ful ovana att bli missnöjd om jag inte överträffar den planerade farten.
SvaraRaderaFokusera då istället på varför du inte överträffar den. Inte överträffa=matcha farten är OK men når du inte dit du tänkt kanske du siktar för högt eller springer intervaller på en dag när du är för trött och sliten eller en dag när inte riktigt suget för att springa intervaller finns där? Något att tänka på.
RaderaJag springer i princip aldrig på känsla om det inte är i återhämtningssyfte eller efter skade/sjukdomsuppehåll. Alla andra pass är detaljerade och inplanerade i diverse excelark. Löpning är utmärkt att kombinera med statistik för en siffernörd. Är faktiskt inte säker på vilket jag tycker mest om... ska jag vara ärlig är det nog statistiken. Ibland är det ett bra incitament för mig att komma ut på pass! :)
SvaraRaderaLöpning är ju per definition väldigt mätbart och siffrorna bidrar ganska snart till motivationen, det är roligt med statistiken i en regelbunden ifylld träningsdagbok. Dock springer jag alltid distanspass och oftast långpass bara på känsla, inte intervallpass däremot.
RaderaVad kul att du skriver om podden Staffan. Men du kanske kan ändra mitt namn så det blir rätt, Marcus Åberg :)
SvaraRaderaVad gäller det här med att gå på känsla eller följa en skiss så föredrar jag själv att köra på känsla. Det är alltid svårt att veta innan passet hur det kommer att kännas därför är alltid känslan bäst enligt mig.
Nämen, ber så mycket om ursäkt, vet inte riktigt hur det kom sig, ändrar på en gång!
SvaraRadera