Hässelbyloppet 2010

Kort version:
Tid: 38:46
Placering: 165 i tävlingsklassen av drygt 400 löpare.
Split 5km: 19:22/19:24
km-tider på klockan: 3:56, 3:46, 3:54, 3:52, 3:52, 3:55, 3:53, 4:01, 3:50, 3:41
Snittpuls/maxpuls: 190/osäkert p g a pulsbandet satt dåligt, 243 är ett felvärde
Snabbaste/långsammaste km: 3:41 (nr 10)/4:01 (nr 8).
Intryck: Glad över resultatet och erfarenheten från mitt första millopp men kan ta ut mig lite mera och springa liite snabbare än så här nästa gång...

Betydligt längre version:

Endast tack vare en snäll och förstående busschaufför från SL kom jag till start på Hässelbyloppet igår!! Rotade stressat i packningen och lämnade hemmet utan plånbok (och SL-kort) och kom till bussen en och halv minut före avgångstid. "Jag springer" sade jag och gav mig av på 2x200m i absolut maxfart ToR hemmet för att hämta plånboken. Bussen väntade och jag sjönk ihop på ett säte och en mamma med barnvagn utbrast "redan uppvärmd då" med ett leende.

Resten av resan mot Stuvsta där jag stämt träff med trevliga Thomas och hans lika trevliga fru Erica för transport till Hässelby gick (som) på räls. Framme i ett kylslaget Hässelby och uppvärmning några varv på löparbanorna. Träffade också på Morgan, Janne och Magnus innan start. Joggade bort till start med Thomas och Morgan och körde några stegringar på gräset och ställde mig i startfållan. Jag hamnade lite långt bak och letade efter Thomas som stod någonstans framför mig, synd att jag inte hittade honom, jag hade behövt draghjälpen från honom!!



Pang och iväg och jag chockades över hur trångt och bökigt det var på det breda gärdet. Löpare som korsade min väg men å andra sidan passade det mig bra för jag ville inte förivra mig och gå ut för hårt. Morgan passerade mig och trängseln blev ännu värre när gärdet övergick i cykelväg, och här kände jag mig ganska negativt inställd till alltihop! Försökte hitta en bra intensitet och första kilometern på 3:55, något långsammare än tänk men ändå OK, andra på 3:46 och nu kändes det bättre. Även om det var trångt var det lättlöpt, helt platt eller lätt utför men lite knixigt med tvära svängar. Tredje och fjärde kontrollerat på 3:54 och 3:52 med lite bättre utrymme att springa på.

Passerade halvvägs på 19:22 och insåg nu att några sub38 var det inte tal om idag. Jag tyckte jag sprang på rätt intensitet, lite långsammare än min fart på Telge Stadslopp 5km men det gick ju inte riktigt så fort som jag hoppades på. Det var nu bättre plats och därmed roligare att springa . Jag sprang tekniskt bra här, hade bra fart i utförslöporna och plockade löpare i de få korta motlut som fanns. Passerade Morgan här någonstans och sade att han sprang fort!

På väg in i bild från Höger. Foto: Susanne Sjöstrand.

Andra halvan var lite mera kuperad och jag tyckte jag sprang fortare nu men det var nog snarare så att jag höll jämn fart medans löpare runt mig började tröttna. Tiderna på femmorna avslöjar att jag sprang helt jämnt även om de enskilda kilometrarna diffade väl mycket mellan 3:41-4:01 min/km. Sexan och sjuan på 3:55 och 3:53. Åttonde kilometern gick så långsamt som 4:01 efter banans enda lite längre motlut. Skärpte till mig på nian med 3:50 och vid 9km-skylten visade klockan 35:00 och jag insåg att sub39 definitivt var inom räckhåll!

Höll god fart och tog ytterligare några löpare på vägen runt IP, in på IP och först nu såg jag Thomas i kurvan, han hade tydligen legat alldeles framför mig hela loppet, ändå såg jag honom aldrig. Gjorde ett bra varv inne på idrottsbanorna och passerade flera löpare och korsade mållinjen på 38:46. Ni ser mig med stela ben i svarta tights och vitt/orange linne kollandes på klockan på upploppet!

Visst var jag trött imål men inte helt slut på det där sättet som man kanske "bör" vara efter ett millopp. Gratulerade och klappade om Thomas och pratade med Lina, Miranda, Thomas och några arbetskamrater medans vi väntade på Thomas fru och hennes kompis.

Nöjda sub39-löpare! Bild lånad från Thomas blogg.

Det är lustigt hur psyket fungerar. Slutresultat blev ju precis som mitt mest troliga scenario sub39 och självklart är jag riktigt nöjd med att gå fått ett officiellt sub40-resultat och dessutom kommit en bit sub39 dessutom!! Det var också mitt första millopp och jag gjorde värdefulla erfarenheter och nästa gång vågar jag kanske stå på lite mera och springa några sekunder snabbare.

Men eftersom jag också skissat på ett drömscenario på sub38 så hade hjärnan någonstans ställt in sig på att det var det som var MÅLET. Jag var aldrig i närheten av att fixa det igår. Jag tyckte jag hittade rätt intensitet, något långsammare än 5km-fart och trängseln i början spelade nog ingen roll i slutet för hade jag legat på hårdare i början så hade jag förmodligen dött mera på slutet. Hade jag vågat pressa mig mera på andra halvan hade jag kanske tjänat några sekunder men det hade nog varit marginellt.

Jag är uppenbart en "kontroll-löpare" och vågar sällan springa så hårt så jag känner att jag inte har kontroll över läget. Nåja, slutgrubblat! Herregud, vilka krav jag verka ha på mig själv! Pers med 40 sekunder på första miltävlingen och inte bara sub40 2010 utan även sub 39! Tjoho :-)!!

Slutligen tack Thomas och Erica för skjuts, mycket trevligt sällskap och gratulerar Thomas till ett fantastiskt resultat och en makalös utveckling i år!! Vi väntar spänt på fortsättningen!

Taktik Hässelby och nervösa pre-race beteenden

Som den projektledare jag försöker bli på jobbet så har jag skissat på några scenarios (pluralform av scenario på svenska? Scenarier??) inför min första miltävling på söndag:

• Best case: Jag öppnar första kilometern strax över 3:50-tempo och springer sedan så att mitt snitttempo är 3:50 min/km över 7-8 kilometer pekandes på en sluttid på 38:20. De två-tre sista kilometrarna orkar jag på något sätt öka och springa in 20 sekunder och på så sätt ta mig under 38 minuter! Tänk om det skulle hålla hela vägen...!!
Base case: Jag öppnar första kilometern strax över 3:50-tempo och springer sedan så att mitt snitttempo förblir ca 3:50 men kroknar lite efter 5-6km och snitt-farten hamnar mera sannolikt runt 3:55-4:00 istället de sista kilometrarna vilket gör att jag i alla fall tar mig under 39 minuter.

• Worst case: här finns det många grader i helvetet och ett oändligt antal möjligheter för pessimisten. jag kommer inte ens till start p g a av SL och den mystiska lövhalkan, jag skadar mig och kommer inte ens i mål. Ett mera realistiskt worst case är dock att mitt s k pannben är för tunt och jag misslyckas med att pressa mig och tar mig varken sub 38,39, mitt PB på 39:25 eller ens sub40 minuter. Som formen har känts nu ett tag så skulle jag dock bli ganska förvånad om jag inte klarade sub40 på söndag.

På väg mot mål på Stockholm Marathon 2010. Samma ansiktsuttryck på upploppet på söndag förmodligen.

Någon form av taktik blir alltså att inte tokrusa i starten men sedan springa så att klockan visar ca 03:50 min/km vid första kilometern och sedan försöka hålla mig däromkring och förhoppningsvis även orka öka på slutet. Löpteknik blir också viktigare i högre hastighet och jag försöka fokusera på bra teknik för att spara energi och tid!

Efter 1500m-intervallerna i måndags har jag vilat tisdag-onsdag, igår ett lätt lunchpass om 7,5km löpband inkl 1km i 4-fart och 1km i 3:45-fart och fyra tvåhundringar i 4:15-fart och idag ett ännu lättare lunchpass om 5 km jogg inkl 3x150m stegringar till 3:45-3:30-fart. Imorgon blir det vila.

Morgondagen kommer i övrigt ägnas åt att vara allmänt stirrig och nervös, känna efter alldeles för mycket, inbilla mig att jag är mycket mera förkyld än vad jag faktiskt är och att fundera på vad jag ska ha på mig, förmodligen korta tights och T-shirt, eventuellt kompletterat med tunna fingervantar om det skulle vara kallt. Nu slut på lunchen och jobb resten av eftermiddagen och bloggtystnad innan det kommer en race-rapport söndag kväll eller måndag.

4x1500m @ 3:43 1 minuts gåvila

Med en missnöjd liten bebis med ont i magen hemma var inte motivationen på topp ikväll att gå ut och köra kvalité men jag kom till slut iväg vid 19:30 när hon blivit lite lugnare. Det blev ett riktigt bra, effektivt, grymt jobbigt och kul pass! Premiär på 1500m-intervaller men det kommer definitivt bli fler gånger!

Snittade 3:43 min/km över fyra stycken. Satte vilan till bara en minut för att göra det mera utmanande vilket tillsammans med kulingvindar verkligen höjde ribban ikväll!

De två sista var rejält jobbiga trots ganska häftig medvind. Med 900 meter kvar på sista kom jag ifatt en tjej på cykel och eftersom jag inte ville springa och flämta strax bakom henne på den halvskumma cykelvägen så pressade jag mig förbi och lyckades med nöd och näppe hålla mig framför henne hela sista intervallen men det var riktigt jobbigt och jag var rejält mör i benen efter sista intervallen. Passet komplett med 2km upp-och nerjogg.

Nu har jag kört 8x500m terrängintervaller, 8x200m och ikväll 4x1500m på ganska kort tid, återstår ett par kortare pass med lite stegringar/kontrollerade fartökningar innan Hässelby på söndag.

Jag har startnummer 457.

Hässelbyloppet - Because I'm worth it!

I söndags skrev jag att jag mer eller mindre skrinlagt planerna på att springa Hässelbyloppet. I tisdags anmälde jag mig!

Efter lite diskussion hemma så vände jag på perspektiven och kom istället fram till att Hässelby-loppet är precis vad jag behöver för att få en energi-boost just nu. Det är mörkt, kallt och höst, nattsömnen är det lite, nej mycket si och så med och energin och motivationen för att tävla och träna inte den bästa. Samtidigt vet jag med mig vilket energi-boost en lyckad löpartävling kan ge, och en sådan energiboost kommer både mig och min familj till godo!!

Jag har ett ganska stort behov av att vara själv ibland och med en liten bebis i huset blir det väldigt tight i tillvaron. Lika mycket som jag älskar att vara med min fru och mina barn så är det också viktigt för mig med lite egen tid, precis som för de flesta människor. Den egna lilla tiden jag har just nu tillbringar jag allra helst i löparskor.

Jag vill ju så gärna avsluta tävlingssäsongen 2010 med att springa mitt livs första miltävling och äntligen få ett officiellt PB på 10km istället för de 39:25 jag gjort på träning! Osvuret är naturligtvis bäst och jag lovar inte att äta upp något icke-ätbart föremål om jag misslyckas med min målsättning men att persa och göra en tid under 39 minuter känns realistiskt!

Trogna läsare av den här bloggen vet att mitt mål på milen var att göra under 42 minuter 2010 och jag vågar nästan lova att äta upp mina löparskor med en skvätt olivolja på så att de blir lättare att svälja, om jag misslyckas med det...