Ett Valborgsmaraton

Nej, jag har inte ägnat Valborgshelgen åt att leta upp en lokal liten mara! Däremot har jag sprungit 42,3 km i helgen. De två kommande helgerna blir utan långpass p g a släktträffar så jag sprang mitt längsta långpass innan Stockholm Maraton i lördags morse, 35 km med de 11 sista kilometerna i marafart omkring 4:10 min/km. Det gick OK eller kanske t o m bra även om jag gärna skulle sprungit några sekunder fortare på per kilometer på den avslutande fartdelen men givet att förra helgens halvmara fortfarande sitter lite i benen och att det var rejält blåsigt var det helt OK. Jag sprang två timmar lugnt med min löparkompis David och sedan hade jag en tid att passa så jag jag fick skynda på lite, stannade hemma för toabesök och intag av en gel och gav mig sedan ut och sprang fortare och känslan var ganska stabil genom hela fartdelen och jag kunde t o m avsluta med passets snabbaste kilometer. Ibland är det bra att ha lite bråttom! Känslan var att jag hade kunnat fortsätta ett tag till i samma fart, jobbigt men kontrollerat, precis den känslan jag vill ha på mina "examenslångpass" innan ett maratonlopp.

Träningsdagboken visade drygt 293 km för april efter långpasset och jag har länge tänkt att det vore roligt att någon gång klara att snitta en mil om dagen i en hel månad, något jag aldrig tidigare gjort och när hustrun ville träna en utomhusklass med vårt lokala gym var jag inte sen att haka på, eller rättare sagt, det fanns inte på kartan att jag inte skulle få ihop de resterande sju kilometerna på månadens sista dag. Med lite återhämtningsjogg, som kändes förvånansvärt bra, dagen efter långpasset, lite löpning under träningspasset och jogg hem fick jag ihop ytterligare sju kilometer och kunde bokföra 300,3 km i april och en avslutning på april med 42,3 km på två dagar, som ett Valborgsmaraton med väldigt kort uppjogg :-)

Jag brukar lägga det längsta långpasset ca tre veckor innan ett maraton men nu fick det blir fem veckor innan men jag känner absolut ingen stress för det! Jag har mängden, uthålligheten och halvmaratonloppet förra helgen visade att jag också har fartuthålligheten för att springa på en tid jag är nöjd med. Sedan har jag rutinen och vet därför också att maraton är maraton och har man inte en bra dag skrattar distansen åt en och det går aldrig att ta något för givet. Det är mycket som kan gå fel men jag har gjort det jag kunnat, tränat bra och kan ägna maj åt att dra ner lite på löpmängden och träna lite mer fart och sedan ladda för loppet med gott självförtroende.

Både jag och hustrun har precis börjat nya jobb och vi håller på och vänjer oss vid nya arbetstider, ny vardagslogistik, vem som hämtar vem, vem som skjutsar vart och mitt i allt det känns det skönt att kunna fokusera lite mindre på löpning och lite mer på jobb under en period!

Löpning längs med havet i Oskarshamn i Påskhelgen

Sno från mig själv

En tolftedel av 2017 är lagd till handlingarna och träningsmässigt blev januari OK, två långpass, en hel del fartlöpning på band och framförallt en pigg och stark kropp och en skalle som tyckte löpningen var rolig på i princip varje pass, trots ganska tråkiga yttre förutsättningar med halvvinter. Avslutningen hade jag dock kunnat vara utan med nästan en veckas uppehåll p g a förkylning. Istället för ett +30 km-långpass i söndags blev det soffläge. Lägg på det påverkad nattsömn för inte bara mig och fullt upp hemma och målmedveten träning halkar plötsligt längre ner på prioriteringslistan. Något som jag däremot alltid haft tid för är den armhävningsutmaning jag genomfört i januari, 50 per dag har jag jag gjort och det tar minimalt med tid och har gett bra effekt!

Hade jag fått till det där långpasset hade jag sprungit lika mycket januari 2017 som i januari 2014, den säsong som varit min överlägset bästa hittills med en viktig skillnad, jag var ledig i januari 2014 innan jag började mitt nuvarande jobb och i skarven mellan januari och februari 2014 sprang jag en 120 km-vecka med tre långpass. Det har jag inte gjort i år! Den här våren kanske blir ett spännande experiment om hur viktig just den veckan var...

Jag kikade på träningen jag genomförde i februari 2014 men någon slags idé om att kanske planka hela vårens upplägg för att se om jag igen kan närma mig formen jag hade våren 2014 och första tanken som slog mig när jag tittade på februari 2014 var hur.....tufft trodde ni kanske... nej, hur lugnt det såg ut.

210 km löpning, fyra pass i veckan, tre långpass varav ett i hygglig fart, tre intervallpass i farter som inte kommer bli några problem att matcha, två snabbdistanser lite snabbare än marafart och så riktigt softa distanspass utomhus i 5:15-5:30-fart. Det blir inga som helst problem att genomföra det, så länge jag håller mig frisk, även om det är fullt upp hemma. Samtidigt kommer inte februari enbart att ge mig någon toppform, om jag nu skulle sno hela vårens upplägg från mig själv så vet jag att det väntar klart tuffare pass framåt april, t ex några av mina bästa intervallpass någonsin, t ex 10x1000m @3:37 min/km och 8x1000m @ 3:32 min /km bland annat för att bara ta ett par pass direkt ur minnet.

Det andra som slog mig var att jag kunde klicka i dagboken på något av passen jag genomförde för tre år sedan och faktiskt minnas just det passet. Fascinerande med tanke på alla löppass jag genomför och långt ifrån alla av dem lämnar några spår i minnet, trodde jag!

Från 1 februari 2014 står det så här i träningsdagboken; "kort lätt jogg 6,0 km, 5:10-fart". Det låter ju som ett alldeles strålande sätt att starta upp igen efter sex dagars förkylningsuppehåll. Nu kör vi!

Februari  2014 var också snöfattigt att döma av den här bilden som togs inför ett reportage i Intersports Kundtidning. Foto: Jennifer Glans.

Nu och då - 2014 vs 2016.

Tiden flyger tydligen fram (även om jag vill att den ska gå ännu fortare så att våren kommer snart) och nu är det igen en vecka sedan jag skrev något. Kan bara skylla på kombinationen brist på tid och brist på något att skriva om...

I min iver att upprepa resultaten från 2014 - min bästa löparsäsong hittills - inledde jag 2015 med att springa samma mängd som i januari 2014 och jag ser i dagboken att jag också tränade ganska hårda pass i januari, 8x1000m progressivt, backpass, korta fartpass i 3:20-fart t ex. Samtidigt var det mycket vid sidan om löpningen och mitt blodvärde var suboptimalt. Jag stretade på ändå med både fart och mängd, blev sliten och senare skadad. Nu är jag starkare i kroppen och förhoppningsvis lite klokare och jag vet att mitt blodvärde är bättre. Januari har vi precis gjort bokslut på och jag har jämfört januari 2016 med januari 2014, denna gång utan att känna någon press att träna likadant. Det är inget självändamål att stirra mig blind på säsongen 2014, träningen och de resultat jag uppnådde då och jag har inga mål att stressa fram samma löpmängd och kanske skada mig men 2014 och då framförallt våren när jag var i toppform, utgör ändå ett inspirerande riktmärke.

2014

2016

Att tänka på vid jämförelsen är att jag var helt ledig i januari 2014 då jag började mitt nuvarande jobb en månad senare. Ändå är det väldigt mycket som är lika.

• Jag hade en förkylning som höll mig borta från löpning några dagar både nu och då. men antalet vilodagar många fler 2014 än i januari 2016. 
• Mängden blev i princip identisk, drygt 25 mils löpträning vilket är bra på en månad för att vara jag. 
• Det var snö och kallt också i januari 2014 och jag minns flera långpass i vinterväglag..  
• Lugn distanslöpning är det överlägset vanligaste passet både då och nu vilket passar för årstiden. 
• Ledighet möjliggjorde fler långpass 2014 jämfört med 2016, fem stycken varav tre långpass samma vecka när jag provade att löpträna sju dagar i rad och sprang 121 km på en vecka. vilket gick bra och fortfarande är min toppnotering. I januari i år blev det två långpass. 
• Sparsamt med fartpass var det både 2014 och 2016 jämfört med 2015. Ett par stycken bara. Nu avslutade jag januari med 5 km snabbdistans på 18:30 i lördags i form av ett testlopp som jag tyckte gick förvånansvärt bra. 

Jag har börjat smyga in lite mera fart i träningen och jag ska jobba på fartuthålligheten/tröskel härnäst (ge mig barmark tack!), då kan nog även den här säsongen bli bra. Att jag lagt en stabil grund med all distanslöpning vet jag! Tittar jag längre tillbaka än rekordsäsongen 2014 så ger 25 mils löpning på en månad perspektiv. Det är inte så länge sedan jag för första gången tyckte det var stort att komma upp i 20 mil löpning på en månad och tyckte att 15 mil var en bra träningsmånad!

Titta framåt mot nya mål är bra men glöm inte att också  titta bakåt på allt du redan åstadkommit! 

Januari är verkligen löparglamour...

och ett perfekt tillfälle för rekordpinsamma löparselfies i osannolika utstyrslar...

Välkomnar sköna maj med platt fall

Då har Valborgs eldar falnat och vi välkomnar maramånaden maj. Det är nu jag skulle vilja stanna tiden för den är en fantastisk tid vi går till mötes! April är den viktigaste månaden inför Stockholm marathon och jag är både nöjd och missnöjd med träningen under april. Nöjd över att mängden blev bra och faktiskt klart bättre än jag räknat med trots en helgs förkylning och innebandycup utan löpning direkt följt av en veckas semester. Jag hade inte räknat med att nå 200 km under april men nu gjorde jag det med råge med 239 km och det är fjärde månaden i rad jag ligger över 200 km löpning, vilket inte hänt tidigare.

Strax efter start på Påsksmällen, jag ute till höger bakom Niklas Sydow med nr 2. Den här hälisättningen vill jag absolut inte kännas vid :-)

Innehållsmässigt har jag hunnit med två långpass, helt OK även om ett tredje inte skadat. Jag har sprungit snabba tusingar och satte PB på milen på Påsksmällen, sprungit fyrahundringar och blandade tröskelintervaller samt gjort ca 800 armhävningar! Varför då? Jo, jag gav mig själv en utmaning att göra 50 armhävningar per dag vilket jag höll i till den tolfte april, sedan kom förkylning och semester men mot slutet har jag kört lite igen, 1500 armhävningar var alltså målet, det nådda jag inte men ca 800 har det väl blivit ändå. Väl så.

Det jag inte hunnit med och det jag är lite missnöjd över är att det inte blev ett enda pass med marafart under april. Det är en pusselbit jag skulle behövt jobba på för att trimma in fartkänsla och löpekonomi. När jag sprang under tre timmar första gången 2012 hade jag ganska många mil i tänkt marafart i benen, det har jag inte i år men ännu finns det några veckor kvar att träna på och det kommer vara mitt fokus under veckorna som kommer och jag startade redan idag. Femton km var planen och det blev stressigt efter simhallsbesök, storhandling och lunch. Iväg direkt i fyrafart utan uppvärmning och det gick OK men lite för fort i början. Efter nio km tog det tvärstopp då jag snubblade på en tunn metallring som låg på cykelbanan. Jag föll handlöst i asfalten och skrapade höger hand, knä, armbåge och rygg blodiga upptäckte jag när jag kom hem. Det var otäckt men efter att ha känt efter kunde jag fortsätta och det blev 7 km till, totalt 16km i 3:57-fart i snitt i väldigt blåsiga förhållanden vilket påverkade ansträngningen kraftigt och 42 km i den här farten kändes inte realistiskt just idag då det också var löpning för tredje dagen i rad och på sega ben vilket var helt enligt plan.

Nu efteråt är jag stel och öm i skrubbsåren men inget värre! Imorgon har jag planerat vilodag och nu passar det extra bra!

Bloggars inverkan och sista passet i februari

Bloggars inverkan diskuteras på Jogg.se och att många bloggare säljer sig billigt för några "brödsmulor" för att få några gratisprylar (Lennarts ordval).

Kanske är det så, kanske inte. Jag skriver ibland om produkter jag använder, framförallt om löparskor och jag har även bilder på skor och annat jag springer med, på bloggen. Det handlar om produkter jag köpt för egna pengar och ingen har bett mig skriva om produkterna.

I flertalet trådar på Jogg.se om lättviktsskor, skor för marathon, tävlingsskor etc etc har jag också rekommenderat mina favoriter Asics Tarther. Jag ser det mer som att jag bidrar med erfarenhet än reklam för produkten. kanske är det naivt av mig? Eller inte. Min erfarenhet är att producenter inte är så lättköpta och erbjudanden om att testa produkter hit och dit har inte stått som spön i backen här på bloggen. Jag har nu för första gången faktiskt mottagit ett par plagg från Craft som jag kommer skriva om vid senare tillfälle fast det faktiskt inte förekommit några motkrav från dem att skriva om dem, däremot att komma med feedback till dem via andra kanaler.

Lennart skrev i en kommentar riktad till mig: "Jag tror till exempel att många av dina läsare har köpt ASICS DS-Trainer på grund av dina inlägg, och de skulle inte ha gjort det om de såg en annons i en tidning".

Jag ställer mig lite tveksam till det påståendet och tron på genomslagskraften hos bloggar, speciellt något så nischat som en blogg om löpträning även om min blogg är relativt välbesökt och väl kan klassas som åtminstone "halvstor". Men ändå, tillfället är för bra för att gå miste om så jag ställer därför frågan:

- Har något ni läst här, t ex om en löparsko - Asics DS Trainer, Asics Tarther, eller någon annan, varit en bidragande orsak eller t o m en avgörande faktor vid val av skoköp för er?

För övrigt har jag varit sportlovsledig barnen tisdag-onsdag utan att sporta så mycket, biobesök, promenad i solen, bowling, fika på stan har stått på programmet och mysigt har det varit! Stängde i alla fall februari igår på 150km löpning genom att springa en halvhård fartlek på knappa milen igår kväll. Jag blandade några längre, lättare fartökningar i backe med flertalet korta, hårda fartökningar där jag fokuserade på armföring och att ligga högt i steget och behålla en hög stegfrekvens hela tiden.

Summerar januari och 50 månader

Årets första månad är lagt till handlingarna. Jag skrev i ett par inlägg i slutet av förra året att jag skulle inleda 2013 med lite mindre löpning och lite mer styrka, hur gick det med det?

Som vanligt inte så bra. Jag har sprungit ungefär varannan dag (även om det faktiskt blev två kortare pass igår) och skrapade ihop 15 mil löpning i januari på drygt 11 timmars löpträning, helt OK, t o m riktigt bra med tanke på att det längsta passet var 16km 2/1. Innehållsmässigt ger jag mig själv godkänt för variationen då jag sprungit både långa och korta intervaller, några backpass och så vanlig distans. Känslan har varierat kraftigt från ganska god på kvalitétspassen på löpband och i Sätrahallen till att 3km marafart på ett lunchdistanspass i tisdags kändes nästan övermäktigt.

Roligaste passet i januari, runt runt i Sätrahallen med  sällskap!

Totalt 14 timmars träning och då ingår fyra hemmastyrkepass och totalt bara en (!) timme styrketräning och lite längdskidor. Visst, några hundra armhävningar och någon planka hit eller dit är inte reggade men ändå, det är inte mycket att skryta med och återigen kan jag bara konstatera att jag saknar drivkraft och motivation nog att genomföra annan träning än löpning med någon regelbundenhet. Skulle jag skada mig och inte kunna springa skulle jag förmodligen inte träna alls! Simning verkar alltför omständigt och cykling tycker jag visserligen är roligt (MTB är det jag ägnar mig åt) men så här års? Njaee...

Återhämtningsjogg ute på sjön. Ett minnesvärt pass från januari

Åter till löpningen. Jag har inget mängdmål och kommer inte fokusera på det i år. Säsongen 2011 när jag var i fantastisk fin form över sommaren och satte PB på både milen och halvmaran inledde jag med klart mindre löpning än så här i januari och februari och det blev ju bra och jag kommer (försöka) sikta på innehållet i träningen snarare än mängden träning framöver men det är lätt att fokusera på kilometersamlandet istället för innehåller, vilket också Eva skriver om idag.

Avslutningsvis så noterar jag en rolig detalj i träningsstatistiken; januari 2013 var min femtionde månad i rad med en träningsmängd över 100 km! Jag får gå tillbaka till november 2008 för att hitta en månad med mindre mängd än 100 löpta kilometer och den här kontinuiteten tror jag stenhårt på för att fortsätta utvecklas långsiktigt!

Idag blir det träningsfritt, är hemma med en febersjuk dotter OCH en kräksjuk son.

Trevlig helg läsare!

Provsmakar mars

Betraktar ett tal. Smakar på siffrorna och låter de rulla över smaklökarna och studsa runt i gommen. Tar in dess doft med ett djupt andetag innan jag sväljer och låter eftersmaken skölja över mig. En eftersmak av löparglädje och endorfiner, besvikelse, frustration och förvåning. Av svettiga träningskläder och skitiga löparskor. Av funderingar om slitna ben, pigga ben och vila kontra kilometersamlande.

Talet jag provsmakar är tvåhundrasextio (260) och representerar det antalet kilometer jag har sprungit i mars. En helt barock siffra för att vara jag och jag är lite frågande till hur det hela egentligen gått till! Jag har dock legat på en bra volym det senaste halvåret och min förra rekordnotering var 222km från januari i år men då var jag föräldraledig.

mars i sammanfattning!  Klicka för förstoring

Förutom mängdrekord har det varit en bra månad innehållsmässigt och kvalitativt, tre långpass varav två över 30km och två dessutom i riktigt bra fart även om det längsta över 34km med 16km marafart tog någon vecka att återhämta mig från! Tre pass med fyrahundringar, ett riktigt bra pass löpbandspass med 3x3km @ 3:45 min/km, ett par snabbdistanser snabbare än halvmarafart, fartleksinslag på distanspassen, ett par längre pass i MP och lugn distans.

Satte punkt för mars igår med löpning i riktigt aprilväder. En lugn kort jogg på 6km med ganska slitna ben. Vila idag och april kommer bjuda på en hel del icke-löparrelaterat, en semesterresa och ganska fullbokade helger. Det blir därför nog lite mindre mängd men också tävlingspremiär, vilket ni får läsa om i nästa inlägg.

Summering av en bra januari men februari börjar inte lika bra

Dags att summera januari  - en riktigt riktigt bra träningsmånad! Det hade varit roligt att skriva den här bloggposten om det inte vore för det faktum att halsen blev irriterad efter måndagens lite snabbare distans, drygt 11km @ 4:24 min/km varav 5km något snabbare än 42kp, jag fick rethosta och ont mellan skulderbladen och febertermometern visade igår 38,7 grader. Jag som hade tänkt springa ytterligare en runda igår för att så att säga jämna till siffrorna lite men självklart blev det inget med det!! Idag är läget detsamma tyvärr, feber och rejält risig men åter till förra månaden.

222km är ändå en riktigt fin siffra och 11km mer än den tidigare rekordnoteringen från i höstas. Mätt i tid har jag loggat drygt 19 timmar träning, också det rekord tror jag.

Klicka för förstoring...

En hel del långsam distanslöpning men inte enbart! Några progressiva pass, tre långpass varav två 30km eller längre, ett pass med backintervaller och två snabbdistanser i tänkt marathonfart gör att jag också ger mig själv godkänt för variationen! Snabbare än tänkt marathonfart upplever jag det svårt att springa ute just nu, kyla som irriterar halsen, många lager kläder och bitvis vanskligt fäste trots dubb under sulan och jag beundrar er som tydligen har förmågan att springa riktigt fort utomhus även mitt i vintern! Jag känner så väl igen känslan från förra vinterns snölufsande och det blev ju till slut en ganska bra säsong när väl vintern gav upp! Dessutom har jag fortsatt med små styrkeövningar i princip varje dag och också reggat fyra korta hemmastyrkepass i träningsdagboken då jag körde på lite intensivare.

Igår var också sista dagen på min långa, härliga föräldraledighet och det har varit en fantastisk tid, nu gäller det först att bli frisk och sedan att ge mig själv lite tid att komma in i den vanliga vardagen igen, vilket ju brukar gå ganska fort ändå, packa väskan för lunchträning någon gång i veckan, kanske minska lite på antalet pass i veckan men försöka behålla intensiteten så ska det nog fortsatt bli bra detta!


Härliga, älskade lilla Nora, tack för det här halvåret hemma! Foto: Jan Kjerrud Okt 2011

  

Brutit ett mönster

Dagens 15,4 km stängde november på 203km löpning, återigen en mycket bra månad för att vara jag! Två långpass, ett pass med kortintervaller och ett par snabbdistanser i M-pace, i övrigt ospännande distanspass. Snittfarten över månaden 4:39 min/km, helt OK! 


varje kilometer bokförd sedan 1/1 2007...call me morbid...

Tittar man på bilden ovan så har föräldraledigheten satt sina spår i träningsdagboken! Det syns tydligt att jag brutit ett mönster. Räknar jag bort 2007 när jag sprang så "lite", så ser man ett mönster 2008-2010 när jag sprang Stockholm marathon med en ökad träningsmängd fram till maran och därefter en minskning. Senaste månadernas föräldraledighet har gjort att jag kunnat träna på bra och därför ökat på mängden under andra halvåret 2011 istället. Under sommaren sjönk mängden något, något jag nog inte är ensam om. Semesterresor och frånvaron av rutiner och fasta tider gör att man tränar mindre och mindre strukturerat, trots att intentionen ofta är den motsatta när man är ledig.

Idag kände jag mig dock ganska sliten, körde lite fartlek och teknikfokus i början med fokus på snabba fotisättningar, hög hållning och stegfrekvens och avslappnade axlar och armar. Under andra delen av passet blev det distans i måttlig fart, kände mig rätt orkeslös och tog några pauser på trötta vader som inte var så springsugna längre. Kanske är det fortfarande förkylningen som härjar, kanske satt måndagens snabbdistans kvar i benen eller kanske är det faktiskt så att höstens ökning av kilometrarna börjat sätta sina spår och säger till mig att kroppen nu vill springa lite mindre i december?

Jag jagar inget specifikt mängdmål för året och även om jag drastiskt minskar mängden i december kommer jag ändå att ha sprungit mer i år än jag gjort innan.

Vaderna fick en omgång med brödkaveln efter passet och imorgon blir det helvila så får vi se sedan hur snabbt benen blir sugna på en löprunda igen!

Fler som känner sig lite slitna så här års? 

Bra tusingar med efterföljande fåntrattskänsla och månadssummering

Igår kväll blev det klassiska 6x1000m med en minuts gå-/ståvila. Jag hade inga förhoppningar om stordåd då det var fjärde passet på tre dagar och jag hade varit ute 10km med joggingvagnen på förmiddagen men känslan var riktigt bra och visar att formen finns där! På de två sista blev jag dock riktigt trött och benen tunga vilket väl är ett tecken på att jag sprungit mycket de senaste dagarna och på den sista tog jag nästan ut max. Som Magnus så riktigt skriver så ska man inte tävla på träning men jag kan sällan eller aldrig låta bli att trycka till extra när jag springer den sista tusingen på ett intervallpass, 3:36 min/km i snitt och totalt 10km med upp-och nerjogg.


Jag tror Nykvarns samtliga hundägare var på promenad i den varma kvällen där jag sprang snabbt och snyggt (men min skugga envisas med att älga fram...) på cykelvägen och eftersom jag sprang fram-och tillbaka mötte jag de halvskrämda vovvarna flera gånger. Andra hussar och mattar mötte jag bara under nerjoggen och då började jag skratta när jag tänkte på Gysings träffsäkra krönika i senaste numret av RW:

"Man har genomfört ett intervallpass. Det kan man leva på hela veckan. Och skulle man i det läget börja tänka att folk tittar på en och tänker: "Gud vad han är svettig fast han springer så långsamt". Ja, då vore man ju en riktig fåntratt"

Dagens korta återhämtningsjogg på 3km avslutade en vecka som hittills innehållit 55km löpning och fem pass och då hoppas jag komma ut på ett pass även på söndag. Det har varit en mycket bra septembermånad med personligt mängdrekord, 210km är mer än jag någonsin sprungit tidigare på en månad, den förra toppnoteringen var 203km i april 2010 innan Stockholm marathon.

Det har oftare blivit fyra pass eller t o m mer per vecka nu när jag är föräldraledig jämfört med oftast tre, ibland fyra, när jag jobbar. Ett antal pass med joggingvagnen som jag skrev om i förra inlägget har sprungits, inte minst den här veckan då det blivit över 40km med vagnen. Totalt 18 pass i september på knappt 17 timmar träning, tre långpass på 20km eller mer, halvmaran inräknad. Halvmaran ja, givetvis månadens höjdpunkt att tävla och sätta ett nytt PB med över tre minuter men jag har också genomfört några andra bra pass. Höjdarpasset 3 x 3 km intervaller mellan halvmara-och milfart, den 8 september, både kort och lång backe och tusingar där jag sprang tusen meter snabbare än jag någonsin gjort tidigare.

Det borde vara ett realistiskt mål att springa en tusing under tre minuter, måste provas innan säsongen är slut, det är ju så kul att springa fort :-)

Nu vankas helg där alla barnen är hos mormor och morfar lördag-söndag, det var verkligen inte igår vi hade barnvakt! Vi lär väl sitta och stirra på varandra och undra vad i herrans namn vi ska hitta på nu, haha! Imorgon blir det välbehövlig löpvila och på söndag kväll vankas det intervaller igen, tänkte köra 4x2000m i närheten av milfart, återkommer om det!

Trevlig Helg gott folk!