Snart nedtrappning och era bästa New York-tips tack!

Nu är det på riktigt! 

Häromdagen kom mailet med mitt startbevis jag behöver för att få min nummerlapp m m på mässan och det gjorde att hela resan nu plötsligt känns ännu närmare!

Jag är inne i vad som egentligen är den "riktiga" sista träningsveckan och jag håller på och skissar på hur de sista passen ska se ut nu när det bara är knappt två veckor kvar. Vi talar alltså om mindre än tio pass nu. Igår sprang jag 3x10 min progressivt, 4:10/4:00/3:50 min/km med tre minuters lätt joggvila och känslan var OK och de två första fartökningarna gick lätt medans jag fick ta i lite mer på den sista. Idag har jag vilodag.

I helgen hade jag tänkt tävla på Stallarholmsloppet men nu lutar det åt att jag prioriterar bort det för träning och tid med familjen istället. Jag är tävlingssugen och det är bra men jag tror jag sparar mig till 1 november hur roligt det än vore att stämma av formen och springa om pallplatser på ett mindre lopp. Helgerna har varit intensiva ganska länge nu och långpassen har behövts tryckas in i ibland tighta luckor. Gemensam tid med familjen och att uträtta saker som stått på att-göra-listan behöver rymmas i livet också!

Dessutom så har jag faktiskt varit lite öm och stel i mitt vänstra knä sedan långpasset i lördags och jag sparar mig hellre till söndagens tänkta sista korta långpass/längre pass i marafart än kör hårt på en kort tävling som inte betyder något. Det känns inte när jag tränar så jag är inte orolig och med lite mer vila coming up kommer det säkert gå över.

Skissen för de sista två veckorna...

Med två veckor kvar vill jag också gärna ha tips inför mitt första besök i New York överhuvudtaget! Vad bör vi se och göra och vad får vi inte missa under den hela vecka vi är där? Några saker känns ju givna, en hel del shopping, Rockefeller Center/Empire State, Times Square i kvällsbelysning. Gå över Brooklyn Bridge, ta en fika på en rooftop bar och se eftermiddagssolen spegla sig i skyskraporna? Besöka Brooklyn? Återhämtningsjogga i Central Park i slutet av veckan? Vi kommer bo centralt i Midtown på 51:a gatan men vill nog inte bara fastna där då New York också bjuder på så mycket annat. Kom gärna med era bästa tips vad gäller ställen att besöka, att äta på, shoppa eller något helt annat! 

Progression och pulsering i livet

Progression - gradvis ökande träningsbelastning över tid och pulsering - att över några veckor öka träningsbelastning för att sedan hämta hem effekten med hjälp av en återhämtande, lugnare vecka. Två centrala begrepp inom träningslära men ingenting jag ägnar mig åt för som min kloka träningskompis David någon gång uttryckte det (ungefärligt återgivet ur minnets labyrinter): "På vår nivå är det nog smartare att få in precis så mycket träning som vi har lust och ork med varje vecka och så mycket träning som livet i övrigt tillåter".

Tittade ändå i träningsdagboken och följande mönster över veckomängden från årsskiftet i kilometer visade sig med veckorna på X-axeln och kilometerantalet på y-axeln.

121,1km på en vecka var under ett träningsläger en ledig vecka och 31,6 km v.16 var under Londonsemestern. 

Nog hittar jag både pulsering men också lite progression om jag tittar noggrant och det har livet bjudit på utan någon som helst tanke eller struktur. Finurligt!

I övrigt är jag faktiskt lite imponerad över mig själv! Över fokuset! Projekt löpekonomi i marafart fortsätter och av förra veckans 59km sprangs 32 i marafart eller klart snabbare och hittills i maj har jag sprungit över 70 av de hittills bokförda 99 kilometrarna i hög fart då de lugna distanspassen just nu utgått till förmån för kvalitét. Söndagen tillbringades på kalla, blåsiga fotbollsplaner men på eftermiddagen fick jag in 4x3km i strax under 4 min/km i duggregn och blåst. Kontrollerat om än inte jättelätt!

Imorgon fortsätter fokuset. Då väntar ett banpass med tvåhundringar och då ska det gå fortare änbåde marafartoch milfart är tanken, eftersom jag förutom maran också försöker förbereda mig på en miltävling nästa vecka. Det kan gå hursomhelst på tävlingarna framöver och det har jag redan spekulerat tillräckligt kring men en sak är säker. Jag ställer mig på startlinjen med full vetskap om att jag förberett mig på det absolut bästa sätt jag har kunnat! 

Det är en härlig känsla!

Välkomnar sköna maj med platt fall

Då har Valborgs eldar falnat och vi välkomnar maramånaden maj. Det är nu jag skulle vilja stanna tiden för den är en fantastisk tid vi går till mötes! April är den viktigaste månaden inför Stockholm marathon och jag är både nöjd och missnöjd med träningen under april. Nöjd över att mängden blev bra och faktiskt klart bättre än jag räknat med trots en helgs förkylning och innebandycup utan löpning direkt följt av en veckas semester. Jag hade inte räknat med att nå 200 km under april men nu gjorde jag det med råge med 239 km och det är fjärde månaden i rad jag ligger över 200 km löpning, vilket inte hänt tidigare.

Strax efter start på Påsksmällen, jag ute till höger bakom Niklas Sydow med nr 2. Den här hälisättningen vill jag absolut inte kännas vid :-)

Innehållsmässigt har jag hunnit med två långpass, helt OK även om ett tredje inte skadat. Jag har sprungit snabba tusingar och satte PB på milen på Påsksmällen, sprungit fyrahundringar och blandade tröskelintervaller samt gjort ca 800 armhävningar! Varför då? Jo, jag gav mig själv en utmaning att göra 50 armhävningar per dag vilket jag höll i till den tolfte april, sedan kom förkylning och semester men mot slutet har jag kört lite igen, 1500 armhävningar var alltså målet, det nådda jag inte men ca 800 har det väl blivit ändå. Väl så.

Det jag inte hunnit med och det jag är lite missnöjd över är att det inte blev ett enda pass med marafart under april. Det är en pusselbit jag skulle behövt jobba på för att trimma in fartkänsla och löpekonomi. När jag sprang under tre timmar första gången 2012 hade jag ganska många mil i tänkt marafart i benen, det har jag inte i år men ännu finns det några veckor kvar att träna på och det kommer vara mitt fokus under veckorna som kommer och jag startade redan idag. Femton km var planen och det blev stressigt efter simhallsbesök, storhandling och lunch. Iväg direkt i fyrafart utan uppvärmning och det gick OK men lite för fort i början. Efter nio km tog det tvärstopp då jag snubblade på en tunn metallring som låg på cykelbanan. Jag föll handlöst i asfalten och skrapade höger hand, knä, armbåge och rygg blodiga upptäckte jag när jag kom hem. Det var otäckt men efter att ha känt efter kunde jag fortsätta och det blev 7 km till, totalt 16km i 3:57-fart i snitt i väldigt blåsiga förhållanden vilket påverkade ansträngningen kraftigt och 42 km i den här farten kändes inte realistiskt just idag då det också var löpning för tredje dagen i rad och på sega ben vilket var helt enligt plan.

Nu efteråt är jag stel och öm i skrubbsåren men inget värre! Imorgon har jag planerat vilodag och nu passar det extra bra!