torsdag 1 maj 2014

Välkomnar sköna maj med platt fall

Då har Valborgs eldar falnat och vi välkomnar maramånaden maj. Det är nu jag skulle vilja stanna tiden för den är en fantastisk tid vi går till mötes! April är den viktigaste månaden inför Stockholm marathon och jag är både nöjd och missnöjd med träningen under april. Nöjd över att mängden blev bra och faktiskt klart bättre än jag räknat med trots en helgs förkylning och innebandycup utan löpning direkt följt av en veckas semester. Jag hade inte räknat med att nå 200 km under april men nu gjorde jag det med råge med 239 km och det är fjärde månaden i rad jag ligger över 200 km löpning, vilket inte hänt tidigare.

Strax efter start på Påsksmällen, jag ute till höger bakom Niklas Sydow med nr 2. Den här hälisättningen vill jag absolut inte kännas vid :-)

Innehållsmässigt har jag hunnit med två långpass, helt OK även om ett tredje inte skadat. Jag har sprungit snabba tusingar och satte PB på milen på Påsksmällen, sprungit fyrahundringar och blandade tröskelintervaller samt gjort ca 800 armhävningar! Varför då? Jo, jag gav mig själv en utmaning att göra 50 armhävningar per dag vilket jag höll i till den tolfte april, sedan kom förkylning och semester men mot slutet har jag kört lite igen, 1500 armhävningar var alltså målet, det nådda jag inte men ca 800 har det väl blivit ändå. Väl så.

Det jag inte hunnit med och det jag är lite missnöjd över är att det inte blev ett enda pass med marafart under april. Det är en pusselbit jag skulle behövt jobba på för att trimma in fartkänsla och löpekonomi. När jag sprang under tre timmar första gången 2012 hade jag ganska många mil i tänkt marafart i benen, det har jag inte i år men ännu finns det några veckor kvar att träna på och det kommer vara mitt fokus under veckorna som kommer och jag startade redan idag. Femton km var planen och det blev stressigt efter simhallsbesök, storhandling och lunch. Iväg direkt i fyrafart utan uppvärmning och det gick OK men lite för fort i början. Efter nio km tog det tvärstopp då jag snubblade på en tunn metallring som låg på cykelbanan. Jag föll handlöst i asfalten och skrapade höger hand, knä, armbåge och rygg blodiga upptäckte jag när jag kom hem. Det var otäckt men efter att ha känt efter kunde jag fortsätta och det blev 7 km till, totalt 16km i 3:57-fart i snitt i väldigt blåsiga förhållanden vilket påverkade ansträngningen kraftigt och 42 km i den här farten kändes inte realistiskt just idag då det också var löpning för tredje dagen i rad och på sega ben vilket var helt enligt plan.

Nu efteråt är jag stel och öm i skrubbsåren men inget värre! Imorgon har jag planerat vilodag och nu passar det extra bra!

14 kommentarer:

  1. Aj! Det där lät som en rätt vådlig vurpa ändå. Hoppas svedan går snabbt över!
    Att du inte fått till så många pass i marafart tror jag inte är ngn större fara. Du är en välrutinerad löpare vid det här laget, och hinner bli bekväm med den rätta farten på de veckor som återstår.

    SvaraRadera
  2. Ja det kunde verkligen gått illa med armbrott eller käkskada t ex. Nu blev det "bara" skrapsår med ömhet och stelhet dagen efter!

    Bekväm hinner jag inte bli i sen höga fart det nu handlar om men lite mer kontrollerat hoppas jag det kommer kännas med fler mil i benen :-)

    SvaraRadera
  3. Ajaj! var försiktig! Ingen skit i såren nu!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jajamen Ingmarie, tvättar och håller rent, det ser ut att läka fint än så länge, tack!

      Radera
  4. En fråga om garminklockan du har: kan man ställa in den för fler idrotter än löpning? Jag har idag en garminklocka där även funktioner för cykel o skidor finns. Tycker du att den är värd sitt höga pris?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Modellen jag har - Forerunner 620 - är en ren löparklocka Malin även om den naturligtvis kan mäta avstånd och puls även vid skidåkning och cykling. Modellerna 310XT (äldre) och 910 är mer anpassade för fler sporter.

      Radera
  5. Så du snubblade på en ring på cykelbanan?! Så går det om man går utanför boxen, då får man pisk! ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha. Springer många mil på cykelbana Fredric, hittills har det gått bra ;)

      Radera
  6. Otäckt att falla på vass asfalt! Hoppas att allt ändå gick lika bra som du antyder. Skrubbsår brukar läka även om det kan ta tid om man får skit i såren.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var otäckt Oliver, nu gick det bra, skrubbsåren läker fint utan infektion och stelheten i dem minskar något varje dag!

      Radera
  7. Lite sjukt! Jag gjorde en exakt likadan vurpa häromdagen. Lyckades trassla in fötterna i en metallring på en cykelbana, pang ner i asfalten med ett svullet knä och skrubbsår som resultat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, ja verkligen Kristofer! Hoppas det stannade vid det du skriver! Du råkar inte bo i Nykvarn förresten? Metallringen som jag snubblade på tog jag dock bort från cykelvägen :-)

      Radera
    2. Dom där metallringarna verkar vara på hugget i år :) bor i Borlänge så det var iaf inte samma ring.

      Radera
    3. Verkligen, haha :) Skärpt uppmärksamhet gäller framöver! Använda samma jacka igår, upptäckte att den fått två stora hål på ryggen av fallet tyvärr.

      Radera