söndag 18 december 2011

Fartblindhet

Det är så lätt att drabbas av den. Fartblindheten. Jag gör det själv ibland.

Det är så lätt att:
  • Köra ytterligare ett pass när man hittar en lucka fast kroppen egentligen signalerar att den hellre vill vila
  • Att stirra sig blind på kilometerantalet i träningsdagboken och tänka "bara några mil till så når jag..."
  • Tro att de som skriver träningsbloggar eller är aktiva på något nätforum som Jogg.se eller Funbeat är representativa och ett tvärsnitt av hela befolkningen, helt enkelt tro att de är som folk är mest. Det är de inte! För genomsnitts-Svensson är en löprunda på 5km en liten utmaning, att springa 10km i sträck en omöjlighet.
  • Jämföra sig med andra inspirerande och duktiga löpare som springer snabbare eller längre än Du själv.
Jag inspireras och motiveras såklart av träningskompisar och bloggare liksom av att föra träningsdagbok på nätet och tycker det är kul att samla på statistiken men risken är att det leder till ett ohälsosamt "kilometerknarkande". Att man fastnar i tankebanor beskrivna ovan.

Jag har sprungit mer i år än jag gjort något år tidigare och när träningsdagboken ska summeras kommer jag att ha sprungit cirka 195 mil. Begrunda den siffran ett tag, 1950 km. Lite i jämfört med vad många av er läsare säkert sprungit i år men åndå, Sverige är 1570 km långt fågelvägen. Jag har alltså sprungit längre än hela Sverige (för tredje året i rad dessutom). Den kan också översättas till drygt 5,3km om dagen, varje dag året om eller att ge sig ut och springa nästan 11 kilometer varannan dag hela året.

Jag sneglade ett tag på att komma upp i 200 mil löpning för helåret, helt enkelt för att det låter coolt och är en jämn och bra siffra men det skulle kräva en fjärde månad i rad men en mängd på 20 mil löpning och min kropp reagerar inte enbart med förbättrad form över den ökade träningsmängden utan också med en viss trötthet och seghet. Jag har därför bestämt mig för att strunta i det och kommer istället att avsluta 2011 med en lugnare period eftersom kroppen och till viss del huvudet signalerar att den vill det. Jag kommer inte att ta helvila någon längre period men dagarna med helvila blir fler.


Läs och inspireras gärna av andra löpare men jämför dig inte. Var nöjd med vad just Du presterar vare sig ditt mål är att springa milen under 55 eller 35 minuter, vare sig ditt mål är att gå ner fem kilo eller gå upp fem kilo, om du siktar på maran eller springer din 5km-slinga ett par gånger i veckan. Ta en stund och reflektera över vad du presterat i år, att du faktiskt tränar regelbundet, något som medel-Svensson inte orkar eller anser sig ha tid till. Du är en vinnare! Just det, just Du! Tänk så många som är avundssjuka på din disciplin, din målmedvetenhet, din kondition och ditt midjemått. Just du som så ofta tänker "tänk om jag bara kunde..."

13 kommentarer:

  1. Bra tankar Staffan! Tar till mig av detta. Hoppade ett löppass idag efter att ha jobbat två nätter och skulle iväg och jobba en tredje natt. Fick dåligt samvete trots drygt 5 mil denna vecka. Varför egentligen hmmm...

    SvaraRadera
  2. Brukar tänka att man i sin träning och sitt tävlande ska vara tankestyrd och känslodriven. Då ger varje kilometer ett bra bidrag till utvecklingen och man minimerar risken för skador och motivationsbortfall. Grattis till ett omfattande träningsår och God Jul!

    SvaraRadera
  3. Mycket klokt Staffan. Visst är det bra med program och målinriktad planering men man får aldrig köra över sig själv.
    Det gäller att "våga" lyssna på kroppen och det verkar du väldigt bra på. Fortsätt så!

    SvaraRadera
  4. Helt rätt Staffan och jag känner mig lite träffad ;-)
    Det jag lärt mig under 2011 är att lyssna ÄNNU mer på kroppen och att vara flexibel. Att köra ett planerat pass som bryter ner, bryter inte bara ner fysiskt men faktiskt främst mentalt när det inte går enligt plan.
    Och sen är vi ju alla olika. Jag svarar bra på mängd och då blir tyvärr en del kilometersamlande (vågar inte ens tänka på hur många km det blir 2012 när jag nu ska kliva upp till maradistansen)...

    SvaraRadera
  5. Ännu ett inlägg i rätt tid Staffan. Känner mig också ganska träffad och har därför bestämt mig för att ställa in morgondagens intervaller. Efter att ha hunnit med ett hårt intervallpass, några dagars förkylning, ett långpass och nu magsjuka på bara en vecka är det kanske dags att bjuda kroppen på några extra dagar. Men det är u sp mycket som kliar, de där 200 milen du nämnde, att vara i bra slag till sylvester, att få till ännu en bra månad osv...
    Löpningen gör en inte bara fartblind, den är också sitt eget lilla ekorrhjul...

    SvaraRadera
  6. Kloka ord och nyttigt att stanna upp och reflektera över vad vi som löpare åstadkommer. Konstaterade själv häromdagen hur absurt det är att prata om att springa en mil som ett lite "lagom" pass när man inte vill ta ut sig.

    Då jag vet att jag lätt kan sugas in i ett beteende av för mycket för snabbt så tycker jag att det är otroligt skönt att springa efter ett program. I mitt fall TSMs fyra timmars maraprogram som ger mig det jag behöver utan att det blir överdrivet.

    Du har haft ett fantastiskt löparår och det är starkt att kunna släppa målet på 200 mil. Krävs en annan sorts styrka för det som man också behöver som löpare.

    SvaraRadera
  7. Ja varför Tomas, inte behöver du bli stressad över ett uteblivet pass med din mängd!

    Fredric, bra uttryck Tankestyrd och känslodriven, ska lägga det på minnet, God Jul!

    Tack tack Ingmarie, inte skadad på flera år så något rätt gör jag väl ändå...

    Eva, jag drabbas ju också av detta, precis som jag skriver, det ska bli kul att följa dig mot din första mara!!

    Magnus, låter som rätt beslut att skippa ett pass men den veckan bakom dig!

    Staffan, ja vi är inte riktigt normativa, vi vanelöpare! Ett program kan ju erbjuda ett bra "mottänk" mot de här tankarna!

    SvaraRadera
  8. Mycket bra text. Fick mig en tankeställare. Lätt att glömma helheten och att vara tacksam. Få vara frisk och uppleva glädjen i löpningen är stort. Tack för en mycket läsvärd blogg.

    SvaraRadera
  9. Klokt Staffan!
    Det är, precis som du skriver, så enkelt att drabbas av träningshets. Webbaserade träningsdagböcker och löparbloggar är ju supertrevliga! Men det kan ha sina nackdelar...

    SvaraRadera
  10. Visst är det så Bureborn, synlighetens nackdel. God Jul!

    SvaraRadera
  11. Jag känner mig också träffad! Jag närmar mig 220 mil för 2011, jag måste bara över den där magiska gränsen (som jag för övrigt har hittat på alldeles själv - men visst skulle det se ännu roligare ut med 2222 km i min träningsdagbok?)
    Å andra sidan har kilometerknarkandet gjort så att jag i år utvecklats som löpare och sprungit längre än jag annars skulle ha vågat.
    Svårt att hitta en bra balans mellan att utmana sig själv och att lyssna på sin kropp...

    SvaraRadera
  12. Visst är det så Shaman och 2222k ÄR en snygg siffra, imponerande mycket!

    SvaraRadera