måndag 16 september 2013

Race Report Stockholm halvmarathon 2013 1:24:14 plats 173

Tid: 1:24:14
Plats: 173 (28 i åldersklass)
10km splits: 40:03/40:03 (!)
Puls: Alldeles säkert men pulsbandet fick inte följa med då det har glidit av på några träningspass på sistone.
Väder: Soligt, ca 19 grader, en del blåst på vissa partier på banan.

Jag kom tidigt in till ett soligt och sensommarvarmt Kungsträdgården i lördags och efter att ha fipplat fast chip och nummerlapp och traditionsenligt druckit kaffe i gräset träffade jag Kent som det var trevligt att snacka lite med i väntan på start. Besök i blå enrummaren, två km uppjogg längs en blåsig Skeppsbro, lite dynamisk stretch och lite löpskolning, en sista kisspaus igen och lite sent in i den alldeles för stora grupp A. Det är min enda kritik mot Stockholm halvmarathon, att grupp A är för stor och rymmer löpare som gör under 1:20 till 1:40 ca. Det blir för trångt i början då banan är trång första kilometern! Trängde mig fram lite, inte så roligt men ingen verkade bli irriterad. När vi fick gå fram till startlinjen kunde jag komma ytterligare lite längre fram innan skottet ljöd och vi kom iväg i den sedvanliga trängseln. Farthållarna stod längst fram och många stressade för att komma ikapp t ex 1:30-flaggan. Det hade varit bättre med dem längst bak i grupp A och låta dem plocka upp följare efterhand!! Min andra kritiska synpunkt på ett i övrigt välsmort och bra arrangemang som Stockholm halvmarathon alltid levererar, kanske är det mitt favoritlopp efter mina fem starter hittills. Snart var jag ändå förbi 1:30-ballongen och kom in i Klaratunneln som jag inte bruka lida så mycket av, många klagar på luftkvaliteten och i år var det verkligen kvavt! Jag tror de tvättat asfalten för det var ångande varmt och skönt att snart återse dagsljuset vid Tegelbacken.

Förbi bekanta men jobbiga Torsgatan-Odengatan tog jag det medvetet lugnt precis om jag lovat mig själv innan. Löpare bredvid mig stönade redan högt här, efter tre km...orutin? sjukdom? Vet inte då jag inte frågade. Ökade i långa utförsbacken på Dalagatan och över på Kungsholmen log jag för mig själv när jag prickade 5 km på nästan exakt 20 minuter (20:01). Höll igen lite även på Flemminggatan som går segt uppför men tryckte på ganska bra ner mot och längs med Karlsbergskanalen. Uppför backen mot Hornsberg vid 7 km och i det böljande ganska kuperade partiet som följer tog jag det igen lite mer försiktigt men fick ändå lite tillfällig syrakänning som gick snabbt över. Passerade hela tiden löpare uppför och kan konstatera att sommarens nötande i backar i motionsspåret gett backstyrka! Långa Lindhagensgatan sprangs i motvind, passerade RW-bloggaren Mårten Klingberg som fick en kort hälsning och över lilla Västerbron över Rålambshovsparken och dags för den fartökningen jag planerat.


Anders var som vanligt ute och filmade, 22:35 springer jag förbi och kollar på
klockan med vitt linne svarta tights och blå skor till höger i bild efter drygt 18km 
på slutet av det dryga motlutet i Tanto. Hittar du dig själv på filmen?

Jag tyckte jag ökade farten på Norrmälarstrand men passerade ändå 10km precis över 40 min (40:03) efter ännu en jämnt femma (20:02). Ansträngningen ökade och det var nog därför jag också inbillade mig att det faktiskt gick lite fortare men klockan visade faktiskt också farter mellan 3:50-3:55 min/km. Fick lite pepp här av en bekant från Enhörna vilket alltid är välkommet! Framför mig hade jag nu Erik ett hundratal meter fram. Jag närmade mig inte så mycket och började känna mig rätt trött och hade en svacka tillbaka nere vid riksdagshuset och slottet. Jag hade inte druckit något hittills, det kanske var dumt i värmen men jag tycker det stör rytmen och brukar klara mig på en mugg på halvmara. Vid slottet tog jag min enda mugg sportdryck och även om jag fick sakta ner tillfälligt gav det kanske effekt för på Skeppsbron piggnade jag till och ännu mer på Södermälarstrand där jag gick ifrån löpare jag gjort sällskap med ett tag och vid 15km (1:00:08, tredje femman på 20:05) passerade jag även Erik vilket Jimmie Andersson från Jogg.se fångade på bild nedan.

"Hej, vännen, häng med nu"...eller något liknande...
Jag sprang bra här och tog ryggar och gled om löpare hela tiden, löpare som tappade eftersom jag "bara" höll min jämna fart. Det långa motlutet vid Tanto var segt som vanligt men jag kände mig stark och tappade ingen fart, tvärtom blev faktiskt den sista femman den snabbaste (19:58, andra milen också på 40:03!) men på krönet var jag nu trött och sliten in på S:t Paulsgatan och Timmermansgatan. Fick mycket pepp av publiken här vilket kändes grymt och precis innan Götgatsbacken fick jag högljudd pepp av Morgan, härligt! Utför branta Götgatsbacken och försökte trycka på via Slussen ner på Skeppsbron, trött nu! Såg vid 20km att 1:23 kanske kanske skulle kunna vara inom räckhåll även om chansen till PB var borta. Passerade två löpare till men Skeppsbron var så lång så lång (att jag glömmer det varje år...). Försökte fokusera på löparna mittemot med 8 km kvar istället för hur långt jag hade kvar. Stretade på men farten blev inte så hög på avslutningen jämfört med t ex 2011 när jag verkligen sprang fort här! I år snittade jag 3:46 min/km på sista 1,1km jämfört med snabba 3:33 min/km 2011 och det gjorde hela skillnaden mot 1:23 och 1:24. Klockan passerade 1:24 innan jag efter en sista kraftansträngning kunde höja näven i luften och passera målmattan och strax därefter välkomna Erik och även Kenth som jag måste passerat på Söder, i mål.

Det blev sedan inget häng i Kungsträdgården efter loppet då jag läst fel i tidtabellen och skulle få vänta länge på tåget. Gratulerade Calle till galet snabba 1:11 och fick sedan skjuts av en kompis som varit och kollat på loppet och lämnade därför Kungsträdgården direkt och prioriterade mat, en välförtjänt kall öl och ett gott glas rött ihop med familjen istället!

Jag grämer jag mig nästan alltid lite efter målgång, det hör till men den här gången var det verkligen lite. Jag kunde säkert plågat mig mer på Skeppsbron och avslutat snabbare, tryckt på mera någon annanstans längs banan och överlag vågat lite mera, 1:23 och PB var ju så nära. Jag skulle kunnat dricka ytterligare någon mugg och fått i mig mera energi och blivit piggare, önskat mig lite mindre vind och lite svalare väder och säkert en massa annat också, men...
  • Jag gör min bästa halvmara på två år. 1:24:52 i Stockholm förra året i ett mycket mer ojämnt lopp där jag spred tiden på femmorna med över minuten, och 1:25:03 på Kungsholmen Runt i maj där jag också tappade i slutet.
  • Jag springer fantastiskt jämnt, inte mer än 7sek diff på "femmorna" och 40:03/40:03 på de båda milsplittarna, bara en sådan sak!! Jämnt sprang jag också när jag satte mitt PB 2011och PB't är inte så långt borta trots att min träning inte alls varit inriktad mot fartpass och den här halvmaran utan mest innehållit långsammare kuperad distans istället.
  • Jag följde min plan, hade otroligt bra kontroll på hela loppet. jag känner väl till min kapacitet och springer smart och gjorde så gott jag kunde för dagen.
  • Jag känner mig inte alls sliten efter loppet utan var helt OK redan dagen efter. Jag tänker att det beror på att jag just nu är vältränad och i form och att loppet säkert var en väldigt bra genomkörande inför Lidingöloppet som är mitt stora höstmål om två veckor.
  • Jag värderar alltså genomförandet och resultatet på den här halvmaran högt och är väldigt nöjd!
Avslutar med några screen shots, det där med att jag tror att jag alltid landar på mittfoten med en fin löpteknik är ibland en sanning med modifikation, speciellt när tröttheten kommer i ett lopp...





 

26 kommentarer:

  1. Jämnt och fint Staffan!
    Jag säger det igen: Du kommer klara LL med glans! Mycket bra genrep! Jag körde ju tvärtom förra året; först LL (2.28 pb) och sen veckan EFTER (!) Windsor Halfmarathon på 1.31 (pb där med!).
    Behåll känslan i tanken av lätthet och hur du plockade folk hela tiden, speciellt i backarna! Ledsen att vi inte kan ses i målfållan efter din triumf dock :-( Hoppas du kör LL 2014 igen! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Eva, jag hoppas du har rätt och jag ska försöka fokusera på den där känslan. Nu handlar det väl mest om att vila och frågan är om ytterligare ett halvlångt pass är till någon nytta eller om jag ska minska mängden men behålla intensiteten.

      LL2014 får vi se, det beror på hur roligt det är, men det ska vara väldigt roligt för att få mig avstå halvmaran som alltid går två veckor innan.

      Radera
    2. Minska mängden!
      Om du lyckas bra på LL kanske du kör båda nästa år oxå? #hoppashoppas

      Radera
    3. Tack för råd, det är 16km i lugn fart på torsdag till jobbet jag funderar på men kanske skippar jag det och vilar mer istället. Ja, som sagt vi får se hur det blir efter Loppet, jag är fortfarande ganska velig vad det gäller vad jag vill satsa på nästa säsong, Stockholm marathon igen? Mera fart och bara 5-10km? En kombination? Precis som vanligt, lite allt möjligt? :-)

      Radera
    4. Man kan ju ändra sig längs vägen eller hur? ;-)
      Hade nog skippat det passet. Även du är pigg efter loppet så behövs en del åh.

      Radera
    5. Visst kan jag ändra mig LL kanske blir en riktig favorit, vem vet?? :-)

      Tack för input! Jag bestämde mig igår för att så blir det, dessutom lämnar jag Nora på dagis imorgon så det går bort. Jag lägger istället det halvlånga passet på söndag som ett sista nyckelpass, ca 14km med 8km kuperat i strax under 4:30-fart i mitten efter att ha vilat längre från halvmaran det blir bra!

      Radera
  2. Härligt Staffan! Håller med om att Sthlm halvmarathon är ett favoritlopp. Nu är det bara en formalitet att springa sub 2:15 på LL :-). Nä, skojade bara :-).

    2:15 på LL ska inte underskattas, men jag tror att du har så hög kapacitet så att du kan springa LL avslappnat och med stort självförtroende. 2:15 borde inte vara några som helst problem för dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, tack Lennart, en formalitet är det säkert inte, men jag hoppas jag har en bra chans! Snart vet vi!

      Radera
  3. Grymt Staffan. Riktigt kusligt hur jämnt tempo du höll :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Henrik, ja, det var ju inte tanken riktigt men nu blev det en rolig slump! Svårslagen jämnhet!

      Radera
  4. Underbara bilder och härligt jobbat staffan! du borde skriva en bok..... Du är helt klart en inspirations källa till mig. LL kommer gå som en dans

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Snälla Hoff! En bok alltså... :-) Hoppas du har rätt!

      Radera
  5. Grattis igen! Vilket lopp och vilken berättelse! :-)

    SvaraRadera
  6. Underbart jobbat! Och härlig läsning för en utsvält löpare som inte sprungit ett ordentligt lopp sedan NYC marathon 2011...

    SvaraRadera
  7. Tack Anneli! Hoppas du snart får smaka på känslan av att nåla fast en nummerlapp på bröstet igen!

    SvaraRadera
  8. Stort grattis till ett lyckat lopp! Nu så här några dagar senare så känner jag mig lite mindre bitter för att det inte blev ngt lopp för mig. :)

    Jag stod nere vid Södermälarstrand och hejade på täten, så jag såg dig också! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Sara, och vad skönt, med feber är det ju inget att fundera på, har du något mera lopp inplanerat i år?

      Radera
  9. Varmt grattis igen! Och stort tack för en suverän racereport!
    Låt dig nu inte luras med av din pigga kropp att råka glömma återhämtningen. En halvmara är ändå en halvamara.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Tack Bureborn! Jag har tagit det väldigt lugnt, vilat söndag-måndag, distans 10km i går, vila idag. Kommer bli bra det!

      Radera
  10. Stort grattis och härlig läsning! Kollade klippet (som du skrev hos mig) och ja, några sekunder före var jag ju där. Och jag tror jag kan komma ihåg när du sprang förbi mig. Jag tänkte att det kunde vara du, men jag var osäker pga av kläderna. :) Jag hade tydligen ingen chans att haka på. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Kenth! Jag brukar komma ihåg en hel del från de längre loppen som inte går så fort, kanske är det så när man bloggar...men jag vet bara att jag var ganska stark på Söder även om jag var trött :)

      Radera
  11. Grattis till ett väl genomfört lopp! ..och jag tyckte jag hade jämna femmor! Håller med dig om att Skeppsbron är låååång och verkade aldrig ta slut.

    SvaraRadera
  12. Tack Lotta, ja, det var nästan löjligt jämnt den här gången :-)

    SvaraRadera
  13. Stabilt! Grattis till ett bra lopp och tack för en inspirerande berättelse!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för det! Ja, stabilt var hur det kändes! Halvmaran är alltid rolig tycker jag!

      Radera